Fler går på hälsosamtal efter inbjudan via telefon

Fler går på hälsosamtal efter inbjudan via telefon

Lisbeth Johansson håller upp sina studier om riktade hälsosamtal.
I april 2024 ska Lisbeth Johansson disputera med sin doktorsavhandling om riktade hälsosamtal, fysisk aktivitet, hälsa och socioekonomi, utifrån ett salutogent perspektiv, det vill säga med fokus på friskfaktorer. Foto: Christoffer Hägg

För att fler ska gå på sitt hälsosamtal krävs ett telefonsamtal från vårdcentralen, det räcker inte med inbjudan via post. Det visar forskning från doktoranden Lisbeth Johansson. Studierna visar också att personalen vill ha utbildning för att kunna genomföra hälsosamtalen på rätt sätt.

Lisbeth Johansson arbetar med riktade hälsosamtal vid Futurum och är doktorand på Jönköpings University. I april 2024 ska hon disputera med sin avhandling om riktade hälsosamtal, fysisk aktivitet, hälsa och socioekonomi, utifrån ett salutogent perspektiv, det vill säga med fokus på friskfaktorer. Studierna har genomförts genom intervjuer med både deltagare och personal, samt genom mätning av fysisk aktivitet och svar på frågeformulär.

– Hälsosamtalen är viktiga för att få bukt med våra stora ohälsotal. Det är viktigt att bjuda in folk på ett sätt så att de kommer. Om vi inte arbetar hälsofrämjande och förebyggande nu så kommer de tillbaka senare när de blivit sjuka. Det hela går ju ut på att nå människor tidigt och förhindra att de blir sjuka, säger Lisbeth Johansson.

Viktigt med telefonsamtal

Framförallt har det framkommit att inbjudan enbart via post, där personen ombeds kontakta vårdcentralen, inte ger så högt deltagande och att alla socioekonomiska grupper samtidigt inte nås. Den inbjudan som gav bäst deltagande, även bland socioekonomiskt svaga grupper, var att skicka information först och sedan ringa upp och boka tid.

– Det behövs en större insats för att nå de som har en lägre socioekonomisk position. Det är så viktigt att vi når dem. I de socioekonomiskt svaga grupperna finns också många med en högre risk att bli sjuka i framtiden. Om vi ska ha en jämlik vård så kan vi inte utesluta dem som behöver mer hjälp att komma. Det går att smygstarta samtalet redan när sjuksköterskan ringer, säger Lisbeth Johansson.

Behov av kunskap om fysisk aktivitet

Personer med låg socioekonomisk position som är fysiskt aktiva rapporterade ungefär lika god självuppskattad hälsa som personer med hög socioekonomisk situation men som uppgav att de hade låg fysisk aktivitet.

– Vi såg att de som är mer fysiskt aktiva av de som har ekonomiska problem, hade också mer energi för att klara vardagens aktiviteter. Resultatet visar på behovet av att nå ut mer med kunskap om värdet av livsstilsförändring och fysisk aktivitet, säger Lisbeth Johansson.

Underskattade sitt stillasittande

I en av studierna förseddes deltagare med mätare en vecka innan hälsosamtalet. Testpersonerna bar både en acceleometer som mäter den fysiska aktiviteten och energiförbrukningen samt en inklinometer som mäter den stillasittande tiden. Sedan jämfördes resultatet med det testpersonerna uppgav under hälsosamtalet.

– Det visade sig att 74 procent underskattade sitt stillasittande. Men för de grupper som har minst fysisk aktivitet stämde resultatet bäst med vad de uppgav, när det gällde den tid de utförde fysisk aktivitet och energiförbrukningen. Och det är de personerna vi särskilt vill nå i hälsosamtalen, säger Lisbeth Johansson.

Personal vill ha utbildning

Studierna visar hur hälsosamtalen kan utvecklas för att ge mer träffsäkra resultat. Bland annat uppgav personalen att Hälsokurvan, som visar på låg eller hög risk i olika områden, är viktig och visuellt bra att utgå från i samtalet.

– Vi ser hur personalen upplever det och vi ser hur patienten uppskattar sin egen situation. Vi ser hur saker kan förbättras. Personalen vill ha utbildning för patienterna är ganska pålästa idag. Det är ett sätt att möta personalens behov. Uppdaterade frågor om mat har personalen efterfrågat i många år, säger Lisbeth Johansson.

Ny digital plattform

Alla regioner, förutom Värmland, ingår i nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Inom HFS är Lisbeth Johansson ordförande i en temagrupp där regionerna som bedriver, planerar att starta eller utvidga verksamhet med riktade hälsosamtal kan dela erfarenheter med varandra. Just nu pågår arbete med införandet av en ny digital plattform för hälsosamtal.

Fakta: Riktade hälsosamtal

  • I Jönköpings län får invånare som fyller 40, 50, 60 eller 70 år en personlig inbjudan om att genomföra ett hälsosamtal på sin vårdcentral.
  • Förstagångsföräldrar får sin inbjudan i samband med barnets 10-månadersbesök.
  • Syftet med hälsosamtalet är att invånare ska få stöd i att förbättra sin hälsa och att förebygga risken för hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke samt diabetes.
  • Enligt nationella riktlinjer ska hälsosamtalen utföras av sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Fakta: Hälsosamtal nationellt

Dåvarande landstingen i Jönköpings län och i Västerbottens län var först ut i Sverige på 80-talet med att erbjuda hälsosamtal till sina invånare.

  • Följande regioner erbjuder riktade hälsosamtal: Norrbotten, Gävleborg, Östergötland, Skåne, Kronoberg, Jämtland/Härjedalen, Västerbotten, Västernorrland, Jönköpings län, Dalarna, Sörmland, Västmanland och Halland.
  • Följande regioner har politiskt beslut på att införa hälsosamtal under 2023 eller har startat pilotprojekt/kommer att starta pilotprojekt 2023 eller 2024: Kalmar län, Örebro län, Uppsala, Västra Götalandsregionen, Stockholm, Gotland.
  • Region Blekinge för samtal med nationell temagrupp om införande.
  • Region Värmland har inte kontakt med nationell temagrupp.