Folkhögskolor och folkbildning

Ung tjej arbetar med lera.
Vi driver själva två folkhögskolor som varje år ger nästan 400 deltagare utbildning i ett brett utbud av ämnen. Keramik på Sörängens folkhögskola är ett av dem. Foto: Johan W Avby

Mätt i antal deltagarveckor i långa kurser har Jönköpings län den största folkhögskoleverksamheten per invånare. I jämförelse med riksgenomsnittet är Jönköpings län dubbelt så aktivt.

Folkhögskolorna spelar en stor roll för utbildning av personer med kort utbildning, nysvenskar och personer med funktionshinder. Basen för folkhögskolornas utbildningsinriktning är den allmänna linjen, som främst är avsedd för de över 18 år som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning.

Folkhögskolan skiljer sig från andra skolformer eftersom skolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil. Varje skola har en eller flera inriktningar, vilket gör skolorna mycket olika. Skolan har också möjlighet att göra anpassningar efter kursdeltagarens förkunskaper, intressen och behov.

Finansiering av folkhögskolor

Staten och landstingen/regionerna ansvarar gemensamt för finansieringen av folkhögskolorna i Sverige. 

De folkhögskolor inom Jönköpings län som har godkänts av folkbildningsrådet kan ansöka om regionbidrag. Regionbidraget fördelas efter hur många deltagarveckor varje skola redovisar.

Folkhögskolor utanför Jönköpings län får ersättning för de kursdeltagare som är skrivna i Jönköpings län.