Helena Bruhn disputerar om hjärntumören glioblastom

Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva primära hjärntumören som varje år drabbar omkring 400 svenskar. Den genomsnittliga överlevnadstiden är cirka ett år och mycket få som drabbats av tumörsjukdomen lever efter fem år. Därför är behovet av nya insikter och behandlingsstrategier stort, menar Helena Bruhn, som i flera studier undersökt faktorer som påverkar överlevnaden för patienter som drabbas av sjukdomen.

– Mitt fokus har varit hur man med hjälp av olika debutsymtom kan förutspå prognos. Jag har också undersökt skillnader i patienters överlevnad över tid och mellan de olika regionerna i Sverige, berättar hon.

Kombinationsbehandling förlänger överlevnaden

I Helena Bruhns första studie har hon studerat överlevnaden före och efter införandet av dagens standardbehandling av glioblastom i Region Jönköpings län. Sedan 2006 kombineras strålning och cytostatika, en behandlingsform som bidragit till att patienter med sjukdomen idag lever i genomsnitt 110 dagar längre.

– Vi kunde också se att patienter som genomgått tumörresektion, där all synlig tumör tagits bort genom kirurgi, hade en bättre prognos än de som bara kunde få ett vävnadsprov taget, säger hon.

Debutsymtom har betydelse

Avhandlingen visar att patienter som insjuknar med kognitiva svårigheter har en sämre prognos, även när hänsyn tas till ålder, tumörstorlek och behandling. Dessa patienter har ofta större tumörer och får i lägre grad genomgå radikal kirurgi och onkologisk behandling. Fynden bygger på data från det svenska hjärntumörregistret (SBTR).

Tidigare forskning har antytt att patienter som har epilepsi när sjukdomen debuterar skulle ha en längre överlevnad. Helena Bruhns forskning visar dock att detta snarare kan förklaras av andra faktorer.

– Patienter som debuterar med krampanfall är ofta yngre, har mindre tumörer, genomgår mer radikal kirurgi och får mer onkologisk behandling. Själva epilepsin verkar inte vara en förklarande faktor i sig, säger hon.

Små regionala skillnader

I en av delstudierna analyserades över 7 600 patienter från svenska hjärntumörregistret (SBTR) mellan 1999 och 2023. Resultaten visar att överlevnaden förbättrats i alla åldersgrupper och för alla behandlingsnivåer, även för dem som bara fått palliativ vård. Initialt fanns skillnader i överlevnad mellan sjukvårdsregionerna, men dessa minskade betydligt när hänsyn togs till patientrelaterade faktorer som ålder, kön, tumörstorlek och funktionsgrad.

Klinisk nytta och framtida forskning

Trots att glioblastom är en mycket aggressiv sjukdom har överlevnaden fortsatt att förbättras sedan nya tekniker och mer effektiva behandlingsmetoder införts. Att dela framstegen kan bidra till att inge hopp och förtroende för vården. Samtidigt behövs fler insatser, särskilt för patienter som har en kognitiv nedsättning när sjukdomen debuterar, menar Helena Bruhn som hoppas att hennes forskning ska bidra till att utveckla vården.

– Vi kommer kunna ge de här patienterna bättre information om prognos. Kunskapen kommer också bidra till ett förbättrat beslutsunderlag för behandling.

Helena Bruhn ser flera möjliga vägar för fortsatt forskning: varför patienter med kognitiva symtom har sämre prognos, hur val av epilepsimedicin kan påverka utfallet, och hur vården bäst kan stödja patienter och deras närstående.

– Det behövs studier som undersöker hur vården kan underlätta på bästa sätt, jag vill därför tacka regionen och Futurum för möjligheten att forska och bidra till forskningsläget, säger hon.

Här kan du följa disputationen

Helena Bruhn disputerar fredag 25 april, kl. 9.00 i aulan på Länssjukhuset Ryhov.
Om du inte kan vara på plats finns möjlighet att delta digitalt via Zoom.