Svårt att förutsäga vilka ungdomar som kommer få karies i framtiden

Svårt att förutsäga vilka ungdomar som kommer få karies i framtiden

Man i glasögon håller upp sin doktorsavhandling.
Kristian Havsed, övertandläkare och specialist i pedodonti vid Odontologiska Institutionen Region Jönköpings län, disputerar vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet, den 25 september.

Många riskmodeller för karies fungerar dåligt och det kan vara svårt att förutsäga vilka ungdomar som i framtiden kommer att utveckla karies. Det visar ny forskning från övertandläkaren Kristian Havsed som disputerar den 25 september. Studierna visar att karies är en komplex sjukdom där många faktorer samverkar och påverkar tänderna.

Kristian Havsed, som är övertandläkare och specialist i pedodonti vid Odontologiska Institutionen i Region Jönköpings län, ville öka kunskapen om kariesriskbedömning hos ungdomar. Dels har han undersökt hur bra befintliga riskmodeller är på att förutsäga framtida karies. Dels har han med ny teknik studerat om biologiska faktorer, så kallade biomarkörer, i tandbeläggning (dentalt plack) och saliv kan bidra med ytterligare information.

– Inom tandvården gör vi kariesriskbedömningar varje dag för att avgöra vilka förebyggande insatser en patient behöver och hur ofta patienten ska komma tillbaka. Samtidigt kan det vara svårt att förutsäga vem som faktiskt kommer att utveckla karies. Det gäller inte minst ungdomar, där levnadsvanor kan förändras snabbt. En särskild utmaning är de ungdomar med hög risk som inte har tidigare karieserfarenhet och därmed  ”går under radarn” vid den vanliga riskbedömningen, säger Kristian Havsed.

Svårt att förutsäga framtida karies

Resultatet av forskningen visar att det fortfarande är svårt att förutsäga framtida karies. Många riskmodeller har brister och få har visat att de fungerar bra när de testas på andra patientgrupper.

– I våra studier såg vi biologiska skillnader mellan ungdomar med och utan karies, både i tandbeläggningar och i saliv. Någon enskild markör som kan tala om vem som har hög kariesrisk hittade vi inte, men kombinationer av flera faktorer verkar mer lovande. Resultaten visar också att bakteriernas sammansättning, aktivitet och förmåga att tåla en sur miljö kan spegla kariesprocessen, medan ämnen i saliven kan ge en bredare bild av miljön i munnen. Forskningen understryker att karies är en komplex sjukdom där många faktorer samverkar, säger Kristian Havsed.

Rätt förebyggande insats

Enligt Kristian Havsed är målet med forskningen att tandvården bättre ska kunna ge rätt förebyggande insats till rätt patient. Om tandvården blir bättre på att skilja mellan ungdomar med hög och låg risk kan resurserna riktas till dem som har störst behov. Forskningen kan vara vägledande eftersom den visar på både begränsningarna i dagens riskbedömning och på möjliga vägar mot bättre och mer individanpassade metoder.

– Nästa steg är att följa större grupper av ungdomar över tid och utveckla riskmodeller som kombinerar information som redan används i tandvården, exempelvis tidigare karies, kostvanor och munhygien, med biologisk information från tandbeläggningar eller saliv. Särskilt intressant är bakteriernas aktivitet och förmåga att tåla sura miljöer, eftersom detta är nära kopplat till själva kariesprocessen. En viktig fråga är om sådan biologisk information kan förbättra vår förmåga att förutsäga karies och bidra till en mer träffsäker och individanpassad riskbedömning, säger Kristian Havsed.

Disputation 25 september

Doktorand: Kristian Havsed, övertandläkare och specialist i pedodonti vid Odontologiska Institutionen, Region Jönköpings län, och doktorand vid Malmö universitet.

Forskningsämne: Kariesriskbedömning hos ungdomar – hur vi kan bli bättre på att förutse vem som kommer att utveckla karies.

Avhandling: On Caries Risk Assessment Models and Potential Predictive Biomarkers for Caries in Adolescents

När: Fredag den 25 september klockan 09.00

Var: Odontologiska fakulteten, Malmö universitet.

Disputation 25 september – Kristian Havsed