Seminarieprogram torsdag 25 juni

AI införs nu i offentlig sektor för analys, prioriteringar och automatisering. När algoritmer påverkar vård, service och myndighetskontakter uppstår en central fråga: leder AI till bättre liv för invånaren eller främst till effektivare organisationer?

Artificiell intelligens förändrar hur offentlig sektor arbetar. AI används redan för analys, beslutsstöd och automatisering i allt från hälso- och sjukvård till myndighetsservice och samhällsplanering. Utvecklingen drivs ofta av behovet att effektivisera verksamheter, att hantera resursbrist eller kanske bara testa ny teknik. Samtidigt väcker tekniken en mer grundläggande fråga: för vem skapas värdet?

I Region Jönköpings län används arbetsnamnet Esther för att personifiera invånaren, dvs den person som regionens verksamheter ytterst finns till för. Kan AI bidra till bättre tillgänglighet, snabbare service och mer träffsäkra insatser för Esther? Eller riskerar tekniken att skapa distans mellan Esther och organisationen? Seminariet diskuterar hur AI kan utvecklas och användas på ett sätt som faktiskt stärker invånarperspektivet och hur offentlig sektor kan säkerställa att tekniken tjänar människan, inte tvärtom.

Medverkande: 

Martin Takac Sjukvårdsdirektör Kirurgisk vård, Region Jönköpings län
Annika Engström Docent i arbetsorganisation, Högskolan i Jönköping
Sahand Esmaily, Senior konsult, CGI  

Moderator:

Peter Häyhänen Utvecklingsdirektör

Ta del av seminariet: 

Regional utveckling bygger ofta på statistik, analyser och prognoser baserade på historiska data. Samtidigt ökar tillgången till stora datamängder snabbt. Kan AI ge regioner bättre beslutsunderlag och därmed mer träffsäkra strategiska prioriteringar?

Regional utveckling handlar om långsiktiga beslut som påverkar arbetsmarknad, kompetensförsörjning, innovation, infrastruktur och näringsliv. Beslut som i stor utsträckning bygger på statistik, analyser och prognoser som beskriver utvecklingen bakåt i tiden. Samtidigt ökar tillgången till data snabbt från offentlig statistik och myndigheter till mobilitetsdata, företagsdata och andra digitala spår av samhällsutvecklingen.

Med hjälp av AI kan dessa datamängder analyseras på nya sätt och ge mer avancerade prognoser och beslutsstöd. Det väcker en central fråga: kan AI bidra till att göra regional utvecklingspolitik mer datadriven och träffsäker? Eller riskerar tekniken att förstärka befintliga mönster och flytta tyngdpunkten i beslutsfattandet från politiska avvägningar till algoritmiska analyser?

Hur kan AI kan användas i strategiskt regionalt utvecklingsarbete och vilka möjligheter och risker uppstår när data och avancerad analys får en större roll i hur regionen planerar sin framtid?

Medverkande:

Simon Hillfors, Utvecklingsledare, Kommunal utveckling 
Henrik Vågberg, Utvecklingschef IT- Centrum, Region Jönköpings län 
Brita Molavi Rösblad, Enhetschef digitaliseringsenheten, Nacka kommun 
Annika Engström, Docent i arbetsorganisation, Högskolan i Jönköping 

Moderator: 

Peter Häyhänen, Utvecklingsdirektör, Region Jönköpings län

Ta del av seminariet: 

När arbetsmarknaden förändras snabbt genom teknikutveckling, AI och nya kompetenskrav blir livslångt lärande avgörande. Men vem bär ansvaret för omställningen – staten, regionerna, arbetsgivarna eller individen?

Arbetsmarknaden förändras i allt snabbare takt. Digitalisering, AI och teknikutveckling påverkar både arbetsuppgifter och kompetenskrav inom många yrken. Det gör livslångt lärande till en central fråga för både individer, arbetsgivare och samhälle. Samtidigt är ansvarsfördelningen ofta otydlig. Vem ska bära ansvaret för att människor kan ställa om under ett långt arbetsliv? Ska ansvaret främst ligga hos individen själv, hos arbetsgivare eller hos samhällets utbildningssystem? Och hur kan olika aktörer samverka för att skapa fungerande vägar till omställning?

I diskussionen lyfts särskilt rollen för folkhögskolor och andra utbildningsaktörer, möjligheterna med validering av tidigare kompetens samt risken att grupper hamnar utanför när arbetsmarknaden förändras snabbt. Seminariet diskuterar hur ett fungerande system för livslångt lärande kan se ut i en tid av snabb omställning. 

Medverkande: 

Henrik Dahlström, Vd Handelskammaren i Jönköping
Lars-Uno Åkesson, Utvecklingsstrateg Campus Värnamo och ordförande för Nitus
Eleonor Fransson, Prorektor, Högskolan i Jönköping

Moderator:

Therese Råberg, sektionschef- Innovation & attraktivitet, Region Jönköpings län 

Ta del av seminariet: 

För att möta vår tids, och framtidens, komplexa samhällsutmaningar krävs en breddad syn på innovation - men hur stärker vi denna förmåga? Kan kultur och kreativa kompetenser vara nyckeln? Hur kan kultur, design och kreativa arbetssätt bidra till nya idéer, lösningar och samverkan mellan sektorer?

Innovation skapar möjligheter att möta omvärldsförändringar och bygga långsiktig konkurrenskraft. I Jönköpings län handlar innovation inte bara om teknologiska genombrott, utan också om utveckling i mindre skala – i företag, i välfärden, på landsbygder och i människors vardag. En stark innovationsförmåga stärker både lokal och regional utveckling, där nya idéer och lösningar bidrar till företagande, service och livskvalitet. För att möta framtidens utmaningar krävs ett bredare synsätt på innovation, där olika kunskapsområden samverkar.

Här har kultur en tydlig roll. Samtalet fokuserar på hur kulturens kompetenser kan tas tillvara i innovationssystemet. Hur kan samverkan mellan kultur, näringsliv, offentlig sektor och akademi stärkas? Och hur skapar vi bättre förutsättningar för att hela samhällets innovationskraft ska bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt Jönköpings län?

Medverkande: 

Ulrika Lind, Projektledare Acusticum Kultur och samhälle, Piteå Science Park
Frida Boklund, Regionchef Företagarna Gotland, Småland & Östergötland
Sven Kastö, chef SBHSS kontor i Bryssel
Sophia Alexandersson, verksamhetschef och konstnärlig ledare ShareMusic & Performing Arts
Kerstin Hammar (M), Regionråd, Ordförande i nämnd Arbetsmarknad, Näringsliv och Attraktivitet, Region Jönköpings län 

Moderator: 

Cajsa Löf, biträdande kulturutvecklingschef, Region Jönköpings län 

Ta del av seminariet: 

Robusthet i samhället avgörs inte bara av planer, lager och system – utan av vad människor faktiskt kan när något händer. Vi har byggt effektiva strukturer, men samtidigt tappat praktisk vardagskompetens. Vilken roll spelar lokal kunskap, relationer och färdigheter när systemen inte längre räcker?

Beredskap beskrivs ofta i termer av organisation, ansvar och resurser. Men en avgörande del av samhällets motståndskraft finns närmare än så – hos människor själva. Förmågan att laga, odla, reparera och samarbeta lokalt har successivt försvagats. När störningar uppstår blir frågan därför konkret: Om systemen faller – vad kan vi då själva?

Medverkande: 

Anna-Maria Axelsson, förbundsordförande Civilförsvarsförbundet
Niclas Flink, utvecklare Hemslöjd, Region Jönköpings län
Anna Nyman, ställföreträdande avdelningschef, Myndigheten för civilt försvar

Moderator: 

Therese Råberg, sektionschef - Innovation & attraktivitet, Region Jönköpings län

Ta del av seminariet: