Nyfikenhet och noggrannhet bakom framgångsrik bröstcancerdiagnostik
De har en nyckelroll när det finns misstanke om att en patient drabbats av bröstcancer eller konstaterats bära på en tumör. I patologilaboratoriets bröstteam på Länssjukhuset Ryhov har medarbetarna hittat ett nära samarbete för att underlätta diagnosarbetet.
Varje år skickas omkring 27 000 vävnadsprover till patologilaboratoriet i Jönköping för analys. Där är processen noggrant strukturerad. Allt material registreras och stäms i omgångar av mot remissen. Just den här dagen arbetar den biomedicinska analytikern Karolin Dahlgren i det som kallas bröstutskärningen, där hon ska välja ut lämpliga delar att analysera ur ett bröst med en konstaterad tumör. Tillsammans med en av patologlaboratoriets läkare svarar hon för utskärningarna av de omkring femhundra bröst som varje år skickas till patologen för analys.
Framför sig den här förmiddagen har hon en tårtbitsstor del av ett bröst som en patient fått bortopererat dagen innan. Bröstdelen ligger i formalin, en vätska som hjälper till att bevara vävnaden genom att stoppa nedbrytningsprocessen. Den är färgglatt målad i tusch enligt en mall som kirurgavdelningen och patologen tillsammans kommit överens om. Målningen har gjorts för att det ska vara tydligt hur och var den suttit. I ena kanten sitter två suturer, stygn sydda med tråd.
−Vid förändringar i vävnaden suturmarkerar kirurgen i ena änden för att vi ska hålla den orienteringen genom hela labbprocessen. För att analysen ska bli korrekt är det viktigt att veta på vilket håll förändringen sitter, förklarar Karolin Dahlgren.
Att hitta det som är viktigast att undersöka
Hon följer en mall och dikterar genom att beskriva vad hon ser, hur tumören är placerad, dess avstånd till kanterna och vilka delar hon tänker ta med till läkarna, patologerna, som ska analysera fynden och ställa diagnos. Noggrant skär hon bröstdelen i 4-5 millimeter breda skivor.
Tack vare sin erfarenhet vet Karolin Dahlgren för det mesta vilka delar som är relevanta att titta närmare på. De ska vara representativa och visa kanterna på den normala vävnaden runt tumören. Karolin Dahlgren väljer också en ut del för att kunna analysera så kallade receptorer.
−Receptorer är viktiga för cellernas samspel i kroppen och analysen kan hjälpa till att ge svar på vilken behandling som patienten kan ha mest nytta av, säger hon innan hon fortsätter diktera. Tjugo minuter senare är hon klar. Framför henne ligger bitarna prydligt uppradade jämte varandra. I en digital bild dokumenteras var bitarna suttit innan hon placerar in dem, en och en i små plastklossar.
Många steg i analysprocessen
Sedan dehydreras vävnaden. Det innebär att den töms på vatten i en maskin, innan den slutligen täcks med paraffin. Det hjälper till att hålla stadgan i vävnaden och gör den lättare att arbeta med i kedjans nästa steg. När paraffinet stelnat läggs klossarna på en bricka och läggs på kö inför snittning. Just den här dagen ligger ungefär tusen klossar på kö, vilket motsvarar ungefär tre, fyra dagars arbete. Många prover hanteras med prioritet, exempelvis i alla de fall det finns en välgrundad misstanke om cancer.
−Här ligger proverna tills de tas omhand av någon kollega. I en maskin sätts preparaten fast, kyls och trimmas ner, för att sedan snittas i fyra mikrometer tjocka bitar som sedan läggs på ett objektsglas. Fyra mikrometer är fyra tusendels millimeter, så vi pratar om riktigt tunna snitt, förklarar Karolin och får medhåll av kollegan Johan Mellbo, också han biomedicinsk analytiker.
−Det här kan se enkelt ut, men det kan jag lova att det inte gjorde när jag började här, säger han och ler.
Arbetar med digital patologi
Innan patologen kan börja sitt arbete färgas objektsglasen med en färg som fäster in på cellkärnan, cytoplasman och bindväven. Efter en noggrann kontroll lämnas glasen in till en sekreterare som scannar in dem. Bilderna levereras sedan digitalt till patologen, tillsammans med glasen. Digital patologi är ett relativt nytt sätt att arbeta på och ger ofta en bättre överblick när patologen istället för mikroskop kan zooma i högupplösta digitala bilder på en skärm, förklarar Blanka Kolodziej, överläkare och en av bröstteamets två patologer.
−Mitt jobb är ett helt annat idag än när jag började arbeta som patolog. Att hantera bilderna digitalt gör det mycket lättare för mig att kunna orientera mig i bilden. Det gör det lättare att mäta avstånd och bedöma storlek på tumören och resektionskanterna. En annan sak är utskärningen, som också förändrats och idag går att fota. Det underlättar hela processen, säger hon.
Om patologerna hittar något misstänkt behöver de ytterligare svar som bekräftar eller avfärdar misstanken. Då begär de ofta en så kallad immunofärgning som utförs på patologilaboratoriets immunolabb.
−Det är en analys där man jobbar med antikroppar och antigener istället för vanlig färgning. De lyser upp mot en bakgrundsfärg, så om man exempelvis letar efter ett visst protein som uttrycks av en tumörcell, men inte av en frisk, så ser man dessa. Immunoundersökningarna är en stor och viktig del i diagnosarbetet, säger Blanka Kolodziej.
Ett nära teamarbete
Karolin Dahlgren har jobbat på patologen i elva år. Tillsammans med kollegorna, patologerna Slawomir Olewniczak och Blanka Kolodziej, har hon hittat ett nära samarbete i avdelningens bröstteam. Gruppen är liten och tajt.
−Jag hade nog inte jobbat kvar om jag inte hade fått ha den här utvecklingen. Jag skär många preparat, men det är för att jag vill framåt och utvecklas i min yrkesroll. I Jönköping är vi framåt och innovativa på den fronten, men så ser det inte ut överallt. Vi är långt fram och här hade aldrig fungerat att läkarna hade skurit allt, säger Karolin Dahlgren.
Det är en bild som Blanka Kolodziej bekräftar.
−Jag tror inte att vi skulle orka eller kunna leverera på denna nivå om det inte hade varit för vårt sätt att arbeta. Karolin har tagit över logistiska frågor på labbet och organiserat arbetet på utskärningen. Att hon som biomedicinsk analytiker gör så mycket som hon gör på utskärningen underlättar också mitt och Slawomirs jobb med diagnosticeringen.
Nyfikenhet och noggrannhet
−Jag tycker om patologi, att titta på bilder, bedöma om en tumör är god- eller elakartad och att läsa och fundera. Det är ett litet detektivarbete. Jag gillar verkligen att vi jobbar ihop, förstår varandra och kan bolla tillsammans, säger Blanka Kolodziej.
En läkare till i teamet vore önskvärt av flera skäl. Men patologer växer inte på träd och Blanka och Karolin konstaterar samtidigt att teamets arbetssätt gjort att de sällan har några köer inom bröstcancerdiagnostiken. Det går oftast snabbt att lämna ut provsvar, något som är betydelsefullt både för patienten och remitterande läkare. Men något hafsverk är det inte tal om, poängterar Karolin Dahlgren.
−Oavsett hur mycket jag har att göra så hjälper det inte att stressa. Det här jobbet är så viktigt och måste få ta den tid det tar.