Ny forskning: Låg risk med käkkirurgi vid bettfel – men individuell bedömning behövs
Patienter med bettfel som är förankrad i ansiktsskelettet bör erbjudas käkkirurgi. I det större grupperspektivet är det låg risk och det kommer att förbättra livskvalitén. Samtidigt behövs det en noggrann individuell bedömning för respektive fall. Det visar ny forskning från övertandläkaren Magnus Ahl som disputerar med sin avhandling den 8 maj.
Ortognatkirurgi, där tandreglering kombineras med kirurgi, är en etablerad behandlingsmetod som används för att korrigera bettfel orsakade av avvikelser i ansiktsskelettet. Enligt Magnus Ahl, som är övertandläkare på käkkirurgiska kliniken Länssjukhuset Ryhov, så fanns det trots omfattande forskning fortfarande begränsad kunskap om hur behandlingen påverkar patienters livskvalitet samt funktioner relaterade till de övre luftvägarna.
– Syftet med doktorsavhandlingen var att öka förståelsen för hur ortognatkirurgisk behandling påverkar patienters livskvalitet i en svensk kontext, med särskilt fokus på övre luftvägsfunktion och andning, säger Magnus Ahl.
Upplevelsen är individuell
Resultatet visar att ortognatkirurgi på gruppnivå förbättrar patienternas upplevda livskvalitet och medför liten risk för negativ påverkan på luftvägar och andningsfunktion. Risken är liten att patienten drabbas av obstruktiv sömnapné, vilket är en vanlig sömnstörning där andningsvägarna upprepade gånger täpps till under sömnen.
– Förbättringarna i livskvalitet och den låga risken för att behandlingen orsakade problem med övre luftvägarna, stödjer att ortognatkirurgi även fortsättningsvis på gruppnivå bör erbjudas patienter med skelettalt orsakade bettavvikelser. Samtidigt är upplevelsen av både bettfel och behandlingsresultat individuell. Därför måste varje patient bedömas och informeras noggrant och utan förutfattade meningar innan beslut om behandling fattas, säger Magnus Ahl.
Långtidseffekter på patienter saknas
Inför framtida forsning så anser Magnus Ahl att det skulle behöva undersökas mer om långtidseffekter på patienter, både när gäller livskvalitet och påverkan på luftvägar. Uppföljningstiden i tidigare studier har sällan gått över ett år, men det skulle behövas ett perspektiv på 5-15 år efter operation.
– Framtida studier bör inkludera både obehandlade patienter med bettavvikelser såväl som kontroller utan bettavvikelse. Vidare bör det undersökas om förändrade samhälleliga ideal, exempelvis via sociala medier, påverkar patienternas självuppfattning och motivation att söka behandling, säger Magnus Ahl
Disputation 8 maj
Doktorand: Magnus Ahl, övertandläkare käkkirurgi, käkkirurgiska kliniken Länssjukhuset Ryhov
När: Fredag 8 maj klockan 13.00
Var: Aulan på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping
Avhandling: Quality of life after orthognathic surgery and orthognathic aspects on respiratory function during sleep