Ny forskning: Oproportionerligt många får antibiotika tidigt i livet
Användningen av antibiotika hos nyfödda är oproportionerligt stor jämfört med förekomsten av tidig sepsis. Nya riktlinjer och riktade insatser kan minska användningen av antibiotika utan ökad risk, vilket ger både kortare vårdtid och minskade kostnader för sjukvården. Det visar forskning från barnläkaren Johan Gyllensvärd som disputerar den 21 maj.
Antibiotika räddar liv hos nyfödda barn med tidig sepsis (early-onset sepsis), men när antibiotika ges till barn utan infektion kan det orsaka skada och öka risken för antibiotikaresistens. Tidigt i förloppet är det ofta svårt att särskilja infekterade från oinfekterade barn, vilket bidrar till en hög användning av antibiotika.
– Jag ville studera användningen av antibiotika, förekomsten av tidig sepsis, svår sjuklighet och dödlighet hos nyfödda barn i Sverige. Jag ville även utveckla och implementera nya behandlingsriktlinjer i syfte att minska överflödig antibiotikaanvändning på ett säkert sätt, säger Johan Gyllensvärd, som är barnläkare och neonatolog på barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Låg användning i Sverige
Forskningen visade att Sverige har en relativt låg användning av antibiotika under första levnadsveckan jämfört med andra länder. Användningen av antibiotika tidigt i livet var relativt oförändrad över tid, trots att förekomsten av tidig sepsis minskat ordentligt över tid.
– Vår tolkning är att användningen av antibiotika är oproportionerligt stor jämfört med förekomsten av sepsis på flera håll i landet, vilket understryker behovet av framtida insatser för att minska överflödig användning av antibiotika, säger Johan Gyllensvärd.
Riktlinjer och riktade insatser
Resultaten visade också att det går att minska användningen av antibiotika utan ökad risk efter införande av nya behandlingsriktlinjer. Riktade insatser för att optimera användningen av antibiotika kan bidra till en bättre och mer jämlik vård. Även kostnaderna för sjukvården kan minska.
– Resultaten i vår första studie visade att de nya behandlingsriktlinjerna på neonatalavdelningen i Jönköping medförde i median två dagar kortare antibiotikabehandlingslängd samt två dagar kortare vårdtid i gruppen barn som uppfyllde de nya behandlingsriktlinjerna, utan att det förekom någon förnyad infektion inom tre dagar efter avslutad antibiotikabehandling, eller död inom 30 dagar. Det motsvarar ungefär 10 miljoner kronor i minskade sjukvårdskostnader sedan riktlinjerna implementerades.
Tydliga regionala skillnader
Det gick även att se tydliga regionala skillnader i användning av antibiotika under första levnadsveckan i Sverige bland barn födda från och med graviditetsvecka 34. Skillnaderna visar att det behövs framtida insatser i landet för att minska överflödig användning av antibiotika.
– Jag har flera idéer och spännande projekt som väntar runt hörnet, vilket jag ser mycket fram emot att få arbeta vidare med efter disputationen. Det är en stor förmån att få arbeta med och forska om nyfödda barn. Förhoppningsvis kan forskningen bidra till en bättre vård på sikt för våra minsta barn, säger Johan Gyllensvärd.
Disputation 21 maj
Doktorand: Johan Gyllensvärd, barnläkare och neonatolog, överläkare på barnkliniken Länssjukhuset Ryhov. Doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskningsämne: Pediatrik
Doktorsavhandling: Antibiotic use and early-onset sepsis in newborn infants
När: Torsdag 21 maj klockan 13.00
Var: Lokal Tallen på Drottning Silvias barnsjukhus, Behandlingsvägen 7, Göteborg