Infektionskliniken på Ryhov 50 år: ”Det har hänt ganska mycket under resans gång”
Infektionskliniken firar 50 år på Länssjukhuset Ryhov. Riktigt så länge har Marie Engwall inte varit med, men 1981 klev hon innanför dörrarna för första gången. Och sedan dess har hon blivit kvar, och känt sig som hemma. - Det har passat mig att arbeta här, jag lärde känna kliniken och hur man arbetar här och förr hade vi ganska mycket barn här på avdelningen. Det passade mig, säger hon.
Från en klinik som bestod av väldigt många barn, till en klinik nästan helt utan barn. Så kan man, väldigt kort, sammanfatta infektionsklinikens 50 år på Ryhov.
Marie Engwall, sjuksköterska, har arbetat på infektionstiden sedan 1981.
- Det har hänt ganska mycket under resans gång. Innan jag sökte jobb så tänkte jag att jag ville arbeta med antingen infektion eller barn – och då fick jag lite av allt. Vi hade en hel sektion med barn. Jag gillade att jobba med barn, du vet det är inte bara att gå in och säga att man ska ta ett prov – utan man får tänka till lite. Det tyckte jag var mysigt, säger hon.
Och du blev kvar trots att de allra flesta barnen fick komma till barnkliniken i stället för infektion. Varför?
- Jag har alltid gillat hela miljön här, vi har fått internutbildningar och resor till andra sjukhus i landet. Vi har alltid haft en läkarkår som har varit så villig att ställa upp och dela med sig av sin erfarenhet, det är sådant man sätter värde på.
Allt har ju, så klart, inte alltid varit en dans på rosor genom åren. Marie Engwall var med på 80-talet när hiv kom till Sverige.
- Vi var med på hela den tragiska resan när patienter gick från hiv-smittade till att de utvecklade aids. Det var ett enormt stigma när det kom till hiv på den tiden, och det var väldigt mycket sekretess och det gjorde det svårt gentemot anhöriga. Det var så mycket tabu.
- På den tiden hade vi personal som egentligen bara vårdade de som var smittade – och det var ganska tufft emellanåt.
Vad skiljer infektion mot andra verksamheter skulle du säga?
- Det skiljer en del, vi har isolering här, det är inte en självklarhet i andra verksamheter. Det är spännande, man lär sig väldigt mycket under resans gång.
Vad är typiskt för infektionskliniken?
- Jadu, typiskt för infektion. Det är att jag nog tror att vi har ett litet annat tankesätt och beteende när det kommer till smittor. Vi blir ju experter på smittor. Smittor skrämmer ofta upp väldigt mycket, inte bara i samhället utan även bland sjukvårdspersonal, det såg man ju till exempel på 80-talet med hiv, men också nu på senare tid med covid-19.
"En speciell tid"
Ja, covid-19. Det går knappt att besöka en infektionsklinik utan att komma in på pandemin som präglade hela världen under flera års tid. Sveriges första fall av covid upptäcktes just på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
- Just den kvällen jobbade jag här. Min son såg på nyheterna och kontaktade mig direkt. Han blev jätteorolig och frågade om jag hade hört om det. Och jag jobbade ju, så koll hade jag, säger Marie.
Efterdyningarna av pandemin lever kvar, och man har dragit många lärdomar av den. Joakim Aronsson, verksamhetschef på infektionskliniken, berättar att samarbetet mellan olika kliniker var väldigt viktigt under pandemitiden.
- Det var en väldigt speciell tid. Vi jobbade så hårt som vi någonsin har jobbat, säger han.
Har pandemin gjort sjukhuset tajtare som arbetsplats?
- Vi har kommit närmare vissa kliniker. Vi har startat samarbete med geriatriken till exempel. Jag tror att ganska mycket har gått tillbaka till hur det var innan pandemin, men vi är en klinik som arbetar nära många andra verksamheter i och med att vi har en expertkunskap i många ämnen.
Framtida pandemier, hur väl rustade är ni?
- Vi har en pandemiplan baserad på erfarenheter, det har vi inte haft tidigare. Vi är rustade, vi har många lärdomar. Men man ska ha klart för sig att det var tufft för många, tittar man på vår avdelning har vi haft en jättestor omsättning på personal där de flesta är helt nya hos oss nu. Jag tror absolut att pandemin spelade in där.
Vilka viktiga lärdomar kan ni ta med er från pandemin?
- Att vi måste hjälpas åt. Vi, som är en liten klinik, kan inte axla en pandemi själva, utan vi måste hjälpas åt, säger Joakim Aronsson.
Milstolpar hos infektionskliniken
- 1974: Infektionskliniken flyttar till Ryhov från Östra klinikerna
- 1985: Första hiv-patienten vårdades
- 1988: Nya sjukhuset Ryhov öppnar
- 1989: Första MRSA patienten
- 1990: Kliniken fick sin första dator
- 1991: Första patienten med hepatit C diagnosticerades
- 2015: Ny hepatit c-behandling införs
- 2016: Sprututbytesverksamheten startar
- 2018: Sepsislarm införs i regionen
- 2020: Covid-19 drar igång, 500 covidpatienter vårdades
- 2024: Infektionskliniken fyller 50 år på Ryhov