Färre akutlarm och bättre stöd – nytt arbetssätt för mångsökare
Ett nytt arbetssätt inom ambulanssjukvården i Region Jönköpings län har lett till en kraftig minskning av antalet samtal till 112 och färre utryckningar från ambulans, polis och räddningstjänst. Samtidigt har patienter med stora och komplexa vårdbehov fått bättre stöd och tydligare kontaktvägar in i vården.
Arbetet handlar om en särskild grupp patienter som ofta kallas mångsökare – personer som söker akut vård mycket ofta. Ett pilotprojekt tillsammans med SOS Alarm i Jönköping har nu blivit permanent och väcker intresse i flera andra regioner.
– Det här är ett arbete som utgår från patientens behov, men som också gör att akutvårdens resurser används mer effektivt, säger Annika Åström Victorén, ambulansöverläkare i Region Jönköpings län.
En liten grupp står för många samtal
Mångsökare är ett begrepp som används för patienter som kontaktar akutsjukvården ofta och återkommande. Det handlar ofta om personer med en kombination av psykisk ohälsa, kroppsliga symtom och social problematik.
– Det kan vara en patient som kanske har en psykisk sjukdom, men också somatiska besvär eller en stark oro för att vara svårt sjuk. Ofta finns även psykosociala faktorer som påverkar, säger Annika Åström Victorén.
För SOS Alarm innebär det att samma personer kan ringa 112 många gånger under kort tid, ibland flera gånger i veckan eller samma dag.
Akutsamtal kan förstärka oro
När någon ringer 112 gör SOS Alarm en strukturerad vårdintervju för att snabbt identifiera livshotande tillstånd och bedöma situationens allvar. Vid misstanke om allvarlig skada eller akut sjukdom larmas ambulans ut.
För patienter med hög oro och återkommande kontaktmönster kan processen ibland skapa ännu mer oro.
– Vi går på det som patienten berättar och det vi får fram i samtalet. Men vi har sett att själva utfrågningen, och att ambulans skickas ut, kan förstärka ångesten hos patienten, säger Carola Söderberg, vårdutvecklare på SOS Alarm.
Resultatet kan bli att patienten hamnar i en återkommande cirkel av oro, akuta samtal och insatser som inte alltid svarar mot det egentliga behovet.
Omfattande resursåtgång
Inför pilotprojektet gjordes en kartläggning av tio patienter med mycket frekventa kontakter med 112. Under en period på fem månader ringde dessa tio personer tillsammans ungefär 2 400 samtal till SOS Alarm.
– Det motsvarade omkring 101 timmars samtalstid med 112. Och det ledde till 425 vårduppdrag och ambulans larmades ut 152 gånger, berättar Carola Söderberg.
Utöver detta förekom också återkommande utryckningar från polis och räddningstjänst.
– Vi såg att vi inte kunde tillfredsställa de behov patienterna upplevde inom akutkedjan. Här behövdes andra resurser och ett annat sätt att arbeta, säger Annika Åström Victorén.
Vårdplaner direkt i SOS system
Lösningen blev att utveckla ett arbetssätt där man skapar individuella vårdplaner för patienter med återkommande akuta samtal. Vårdplanerna lades in direkt i SOS Alarms system. När en mångsökare ringer 112 syns en patientspecifik vårdplan för hur operatören ska agera utifrån patientens tidigare behov och kontaktvägar.
– Vilka symtom man ska agera akut på, och när ska patienten istället hänvisas vidare till förutbestämda kontakter, säger Carola Söderberg.
Om patienten ringer för nya symtom eller andra situationer hanteras samtalet alltid enligt ordinarie rutin. Det handlar alltså inte om att neka vård – utan om att snabbare koppla patienten rätt.
Samverkan avgörande
En central del i projektet har varit samverkan mellan flera verksamheter: ambulanssjukvård, SOS Alarm, primärvård och psykiatri. Tidigare kunde olika insatser pågå parallellt, utan att aktörerna alltid hade full insyn i varandras arbete.
– Vi kunde göra detta tack vare patientens ansvariga läkare, vårdsamordnare, biståndshandläggare, hemsjukvården, boendepersonal och många andra som såg patientens problematik, säger Annika.
Kraftig minskning av samtal och utryckningar
Resultaten från pilotprojektet blev tydliga. När vårdplanerna infördes minskade antalet samtal från de tio patienterna från cirka 2 400 till 680. Samtalstiden sjönk från 100 timmar till 15 timmar. Ambulansuppdragen blev betydligt färre, endast 7 stycken och utryckningar från polis och räddningstjänst blev nästan helt obefintliga.
– Det var ett ganska slående resultat, säger Carola Söderberg.
Patientsäkerhet i fokus
Ett arbete av den här typen kräver kontinuerlig uppföljning, både för att säkerställa patientsäkerheten och för att anpassa planerna över tid.
– En viss risk finns alltid, även om vi jobbar hårt för att minimera den. Men vi måste också se individens behov i relation till övriga invånare som kan ha ett större behov av akut sjukvård, säger Annika Åström Victorén.
Permanent arbetssätt
Arbetssättet är nu permanentat i Region Jönköpings län och flera andra regioner har hört av sig för att ta del av modellen.
– Det finns ett stort intresse. Många tittar på hur vi arbetat med patientsäkerhet, samverkan och uppföljning, säger Carola Söderberg.
Projektet visar hur personcentrerad samverkan kan göra stor skillnad, både för patienten och för vården.
– Den största framgångsfaktorn är samverkan, säger Annika Åström Victorén.