Familjens perspektiv behövs vid vård av barn med ADHD eller autism
Hela familjens perspektiv behövs för att ge rätt stöd till barn med ADHD och autism. Det visar ny forskning från specialistpsykologen Maria Davidsson som disputerar den 17 april. Sammantaget visar resultaten att vården behöver ta ett helhetsgrepp på hela familjens situation och inte enbart fokusera på barnets diagnos eller symtom.
Maria Davidsson, som är specialistpsykolog på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov, ville bredda perspektivet på ADHD och autism, som är två av de vanligaste neuropsykiatriska tillstånden hos barn. Trots att både ADHD och autism i hög grad är ärftliga och ofta finns hos föräldrar har mycket av den tidigare forskningen främst fokuserat på individen.
– Det jag upplevde saknades var ett familjeperspektiv vid neuropsykiatriska tillstånd. Jag har undersökt vad som driver stress hos föräldrar, hur svåra livserfarenheter kan hänga ihop mellan föräldrar och barn, hur konflikter hanteras i familjer, och hur specifika beteenden hos barn relaterar till både deras egen utveckling och familjens situation, säger Maria Davidsson.
Behov av att se hela familjen
Resultatet visar att vården behöver se hela familjen och förstå både barnets behov och familjens upplevelse för att kunna ge rätt stöd. Allt hänger ihop i vardagen och föräldrarnas egna erfarenheter av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) spelar roll.
– Vi såg att både mammor och pappor till barn med ADHD och/eller autism upplever höga nivåer av stress i föräldraskapet. Mammor rapporterar generellt ännu högre stress, och hos dem hänger stressen både ihop med barnets svårigheter och med egna drag av NPF, säger Maria Davidsson.
Arv mellan generationer
Forskningen visade också att traumatiska erfarenheter i barndomen kan gå i arv mellan generationer. Mammor rapporterade fler svåra barndomsupplevelser och dessa hängde ihop med egna NPF-drag, vilket i sin tur kan påverka både föräldraskapet och barnets situation.
– Studierna visade även att de flesta föräldrar använder icke-våldsamma strategier när de löser konflikter med sina barn, men vi ser också att pappor till barn med NPF i högre grad använder mer negativa sätt att hantera konflikter jämfört med pappor vars barn inte har NPF. Samtidigt verkar mammors egna ADHD-drag påverka hur de hanterar konflikter.
Bidra till mer träffsäkra insatser
Sammantaget kan kunskapen bidra till mer träffsäkra, individanpassade och familjecentrerade insatser, vilket i förlängningen kan göra verklig skillnad i familjers vardag.
– Resultaten är viktiga för den kliniska verksamheten eftersom de kan förändra hur vi möter familjer i vården. Istället för att enbart fokusera på barnets diagnos eller symtom visar våra resultat att vi behöver ta ett helhetsgrepp kring hela familjens situation, säger Maria Davidsson.
Som exempel kan det handla om att tidigt uppmärksamma föräldrastress och även erbjuda stöd till föräldrar. Det kan också innebära att vården i större utsträckning tar hänsyn till att föräldrar själva kan ha drag av ADHD eller autism, vilket kan påverka både vardagen och hur man tar till sig stödinsatser.
Disputation 17 april
Doktorand: Maria Davidsson, specialistpsykolog, doktorand vid Gillbergcentrum, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
Forskningsämne: Barnpsykiatri
Avhandling: ADHD and Autism in the Family: Intersections of Child and Parental Experiences
När: Fredag 17 april klockan 13.00
Var: Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg