Role of antibiotics in conjunction with oral bone augmentation procedures

Här forskar man för fullt
Foto: Julia Lindster

Antibiotikaresistens är ett globalt ökande problem. Hur kan behandlande tandläkare använda antibiotika på bästa sätt i samband med implantatbehandling där det saknas tandben? Under hur lång tid bör en patient använda antibiotika?

Syfte och mål

För att undvika antibiotikaresistens bör antibiotika bara användas när det verkligen behövs. I samband med implantatbehandling där det saknas tandben kan det vara aktuellt med uppbyggnad av tandben. Ingreppet innebär en viss risk för infektion.

Det är lämpligt att förebygga infektion med antibiotika men det har visat sig att man många gånger ger behandling under längre tid än vad som är nödvändigt. En kartläggning av antibiotikaanvändning inom området och vilka effekter det får på den normala bakteriefloran pågår.

Projektet syftar till att kartlägga hur tandläkare i Sverige förhåller sig till de rekommendationer Läkemedelsverket utfärdade 2012 avseende användande av antibiotika för att förebygga infektion i samband med tandbensuppbyggnad vid implantatbehandling.

Projektet kommer också studera hur kroppens normala bakterieflora i saliv och mag-tarmkanal påverkas av engångsdos respektive förlängd antibiotikabehandling kommer. Det görs genom att ta saliv- och avföringsprov före behandling och vid upprepade tillfällen upp till tolv månader efter utförd behandling. Även eventuella skillnader i antal infektioner efter operation kommer att studeras.

Målsättningen är att påvisa risker med förlängd antibiotikabehandling med risk för resistensutveckling. Det förefaller heller inte vara någon skillnad i förekomst av infektion oavsett antibiotikakurens längd.

Utmaning

Implantatbehandling innebär en stor vinst för patienten i form av ökad social komfort då man inte behöver vara rädd att tänderna skall ramla ut, som kan ske vid protesanvändning.

Behandlingen innebär en stor kostnad för både patient och samhälle. En misslyckad behandling till följd av en infektion innebär ett psykiskt och fysiskt lidande, men också en risk för ekonomisk förlust som drabbar både patient och behandlare. Därför ligger det nära till hands att vilja minska riskerna. Antibiotikabehandling är en metod man länge ansett vara ett bra sätt att förebygga infektionsproblem.

Det finns däremot inte särskilt mycket vetenskapligt stöd för detta. Att övertyga de som behandlar patienter som dessutom är mycket pålästa om risker blir en utmaning. Det krävs också att tillräckligt många patienter ställer upp på provtagning och uppföljning för att man skall kunna vara säker på att resultaten går att tolka som sanna.

Lösning

För att få tillräckligt många patienter att undersöka har ett samarbete med olika specialistkliniker inom käkkirurgi och parodontologi i Jönköping och Stockholm inletts.

Dessutom presenteras resultat av den pågående forskningen löpande på gemensamma nationella och internationella sammankomster för att få god spridning av den information som framkommer.

Effekt

Det är viktigt att begränsa användningen av antibiotika. Att bevisa detta gör det lättare att med vetenskapligt stöd få tandläkarkåren att använda antibiotika i mindre utsträckning. Detta innebär en minskad risk för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier.