Krönikor - Må bra

Man joggar i naturen
Jan-Olov Johansson - läkare och motionär Foto: Jan-Olov Johansson

På Vårdcentralerna Bra Liv jobbar vi för ett hälsosamt liv med fysisk aktivitet och sund livsstil i fokus.

Jan-Olov Johansson är läkare, föreläsare och krönikör som brinner för frågor om livsstil och fysisk aktivitet. 

Nedan delar Jan-Olov med sig av tips, tankar och funderingar kring hälsa och fysisk aktivitet.

Jan-Olov reflekterar - krönikor

Krönika: Lagom är bäst

personer som tränar yoga på strand

Är det möjligt att hitta någon gräns för när fysisk träning börjar bli skadligt?

Krönika: Motsägelsefullt om nytta av rörelse i jobbet

kugghjul

Det finns idag övertygande dokumentation om en positiv effekt av fysisk aktivitet på kropp och själ för människor i alla åldrar, men dock inte för alla eller alltid. Hur förklaras denna paradox?

Krönika: Hållbarhet - användbart i hälsosammanhang

händer med målade ansikten på

Hållbarhet är ett vanligt ord i många sammanhang exempelvis inom miljö/klimat, ekonomi, socialt arbete m.m. Innebörden, som jag tolkar det, är att det gäller inom områden som på ett bra sätt ska fortleva med bibehållna resurser för framtiden.

Krönika: Långvarig svårförklarlig smärta

Kvinna redo att sprina lopp

Smärta efter skada och sjukdom är ändamålsenlig i en normal läkningsprocess. Men cirka 10% av befolkningen upplever långvarig smärta, trots att den ursprungliga orsaken borde vara läkt och borta. Ingen pågående skada eller sjukdom kan påvisas.

Krönika: Hur åldras man med värdighet?

Händer på varandra

Allt levande, inklusive vi människor, åldras. Cirka 25 % av den svenska befolkningen är över 70 år.

Krönika: Är det möjligt att bromsa åldrande?

Mobil med bild på litet barn hålls framför en äldre person

Fysiologiskt börjar åldrandet ungefär efter 25 års ålder. Alla cellfunktioner är färdigutvecklade t.ex. hjärnans pannlob, som avgör förnuft, impulskontroll och således personligheten.

Krönika: Hälsokontroller på gott och ont

anatomi

Sjukvårdspolitiker brukar åtminstone i ord hävda att förhindra sjukdomar är bättre än att vänta tills dyr och komplicerad terapi krävs. Men i praktiken prioriteras nästan alltid akutvården. Det är svårt att arbeta mot ”icke händelser”.

Krönika: Hälsism - vår nya religion

kvinna som stretchar

Sverige bedöms vara ett av världens mest sekulariserade länder vilket också innebär en hög grad av individualism. Detta återspeglas även inom hälso-sjukvården.

Hur kan man påverka ungas psykiska hälsa?

Ungdomar som håller om varandra

Det är en paradox att barn och ungdomar enligt många undersökningar tycks må allt sämre i trygghetens och välfärdens Sverige. Psykosomatiska symtom som magont, huvudvärk, nedstämdhet och allmän oro dominerar. Skolstress anges som en orsak.

Vad oroar dig?

Stentorn

Hur vi människor fungerar och mår beror i stort på arv och miljö. Allt fler vetenskapliga metoder utvecklas för att manipulera vårt DNA, alltså arvsanlagen. Framtiden kommer att kunna visa på vilket sätt även hälsa och välbefinnande kan påverkas av ny DNA-teknik.

Klimatet påverkar vår hälsa

Torrt landskap möter grönska

Homo sapiens betyder ”den visa människan”. Trots ”visa människor” tyder det mesta på att vi inte klarar av att minska utsläpp av växthusgaser främst koldioxid och kanske förstöra livet för oss själva.

Varför är det så svårt att göra det man vill?

person hoppar i en solnedgång

Ofta påpekas att människan är konstruerad för rörelse och ur evolutionär synpunkt har vår överlevnad varit beroende av förmågan t.ex. att fly från vilda djur, använda muskelkraft för att bygga bostäder och odla mat. I vårt nuvarande sätt att leva har motion och idrott på fritid ersatt det nödvändiga kroppsarbetet för överlevnad.

Nödvändigt med 10 000 steg? All rörelse räknas.

En lugn promenad i naturen med hunden

Att motion är hälsosamt tror jag alla är överens om. Länge har 10 000 steg per dag uppfattats som förutsättning för hälsonytta.

Tankar om livet efter corona

Sjukvårdspersonal iklädd skyddsutrustning

När detta skrivs rapporteras strax under 14 000 döda relaterade till sjukdomen covid-19. En tragedi för berörda anhöriga och vänner och stora påfrestningar på sjukvården och samhällsekonomin.

Behov av närkontakt

äldre hand håller i en barnhand

I samband med Corona-pandemin har vi tvingats till att både hålla ut samt iaktta avstånd och social isolering. Visserligen har vi kunnat umgås digitalt, men de flesta vittnar om att det inte ger samma känsla av närhet.

Kyla - vän och fiende

Denna vinter har varit ovanligt kall och snörik, till glädje för pulkaåkande barn och skidentusiaster, men kanske mindre trevligt för de som är frusna av sig.

Finns det något positivt med pandemin?

De flesta människor mår dåligt på något sätt under pågående pandemi. Oro för sjukdom, dödsfall i omgivningen, social isolering, att leva med osäkerhet, arbetslöshet med ökad ekonomisk utsatthet. Allt detta medför konsekvenser och sätter spår.

Finns botemedel mot psykisk ohälsa?

Ingen kan väl undgå den aktuella debatten om den psykiska ohälsan i Sverige. Helt klart visar sjukskrivningsstatistik att utmattningssyndrom, depressioner, ångest och andra stressrelaterade diagnoser ökar. Speciellt ungdomar drabbas.

Vem bestämmer hur jag ska leva?

Återigen har debatten om övervikt och fetma blossat upp. En grupp forskare vädjar till politiker om mer samhällsåtgärder.

Att låta folk vara i fred med sina liv?

Jag läser en insändare i Dagens Nyheter ”En enda artikel till om träning och bantning, så slutar jag att röra mig och börjar vräka i mig sötsaker. Låt folk vara ifred med sina liv!”