Tankar om livet efter corona

Sjukvårdspersonal iklädd skyddsutrustning
Foto: Pixabay

När detta skrivs rapporteras strax under 14 000 döda relaterade till sjukdomen covid-19. En tragedi för berörda anhöriga och vänner och stora påfrestningar på sjukvården och samhällsekonomin.

Vanligtvis dör cirka 90 000 i Sverige varje år, varav mer än hälften i hjärt- kärlsjukdomar och många av dessa ingår i ”covid-gruppen”. Samtidigt vet vi att cirka 20 000 avlider i cancersjukdomar, varav en tredjedel beräknas vara livsstilsrelaterade och påverkbara.

Debatten domineras av brister inom äldrevården och att gemene man, främst ungdomar (och ansvariga politiker), inte har följt givna rekommendationer. Vår strategi att i stort vädja till frivilliga insatser i stället för att stifta nya lagar och straff följer också tidigare principer för folkhälsoarbete. Undantagen är när risk finns att skada andra såsom hastighetsbegränsningar, rökförbud och arbetsmiljölagar.

Skulle samhällsåtgärder för att minska ”onödig” sjukdom och död få oss att leva mer hälsosamt? Aktuellt förslag som diskuteras är påtvingad vaccination som krav för anställning och tidigare t.ex. extraskatt på socker, obligatorisk motion på arbetstid, förbud att köra med dubbdäck i vissa stadsdelar för att minska luftföroreningar. Listan kan göras mycket längre, men… i en demokrati finns det gränser. Mellan eget ansvar, frihet och samhällsnytta. Dock med skilda åsikter om vad som ska omfattas och hur? Vad tycker du är viktigast?

 

Text: Jan-Olov Johansson - senior läkare, föreläsare och krönikör.