Krönika: Hjärnan bestämmer din vikt

Vikt anges i BMI (vikt i kg / längd x längd i meter) Man bör skilja på några kilos extra ”trivselvikt”, övervikt med BMI > 25 som  hälften av svenska befolkningen uppvisar. Fetma definieras som BMI > 30 och betraktas som sjukdom. Redan ofödda kan drabbas. Ökad risk för missbildningar rapporteras hos barn om modern har BMI över 25. Idag beräknas flera dö i följder av fetma och övervikt än av svält i världen. Vid BMI över 30 förkortas livet statistiskt sett med 10-15 år.

Studier har visat att enäggstvillingar brukar väga ungefär lika mycket och de ökar i vikt lika mycket vid samma kaloriintag. Däremot finns stora skillnader för tvåäggstvillingar. Detta talar för att arvet är betydelsefullt. Kraftig övervikt i barndomen kvarstår till 70-80 % i vuxen ålder.

Nyare forskning visar att de s.k.  fetmagenerna styr hunger, mättnad och hur vi lagrar energi för framtida behov. Men miljöfaktorer exempelvis mat, rörelse, omgivningstemperatur, stress bestämmer genernas aktivitet, så vikten är inte förutbestämd.  

Som läkare i primärvården med många möten med överviktiga diabetiker, patienter med högt blodtryck, ledmuskelsmärtor och andra grupper där normalvikt eftersträvas, har jag liksom många kollegor, predikat om nyttan av bra mat och motion. Tyvärr sällan med goda resultat.

Ökad rörelse leder till en feedback så att kroppen sparar energi. Vårt energiintag avgörs av ett samspel av signaler mellan tarm och hjärna. Forskning av ”matsug” talar för att belöningssystem och lustcentrum i hjärnan stimuleras av i synnerhet söta produkter och kan fungera som tröst med lugnande effekter. Vi upplever mindre mättnadskänslor av sött och äter därför mer. Om vi kan lära oss att jämna ut svängningar av blodsockret så blir det lättare att hålla vikten.

De som lyckats bäst har ofta varit kraftigt feta som genomgått kirurgi vanligen gastric-by-pass. Erfarenheter har visat att magsäckens volym, tömningsförmåga och upptag av näringsämnen styr hormonella hunger- och mättnadssignaler. Redan finns läkemedel som efterliknar dessa hormoner.

Trots allt kan vi påverka vår vikt. Våra hjärnor spelar en avgörande roll!

Text: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör