Krönika: Hälsokontroller på gott och ont

anatomi
Foto: www_slon_pics från Pixabay

Sjukvårdspolitiker brukar åtminstone i ord hävda att förhindra sjukdomar är bättre än att vänta tills dyr och komplicerad terapi krävs. Men i praktiken prioriteras nästan alltid akutvården. Det är svårt att arbeta mot ”icke händelser”.

Ett sätt är att erbjuda screening i olika hälsokontroller. Mest utvärderat och okontroversiellt är gynekologiska cellprover. Däremot tvistar experter om nyttan av tester för cancer i prostata, grovtarm eller lungor. Märkligt nog ifrågasätts även den väletablerade mammografin eftersom en del studier påvisat överdiagnostik.

Man pekar på många problem. Hittar man främst ”snälla” och inte elakartade snabbväxande tumörer? Risk för falskt alarm med onödiga utredningar och mycken oro? En till synes frisk människa sjukförklaras. Överdödlighet rapporteras i suicid, olycksfall och hjärt-kärlsjukdomar i anslutning till diagnos. Vilka åldersgränser är bäst? Finns effektiv terapi? Är prognosen bättre vid tidig upptäckt? Bedömning av nytta-riskbalans krävs.

PSA-blodprov för prostatacancer är sannolikt mest omdiskuterat. Testets upptäckare Richard Albin påstår i en artikel ”The great mistake” att endast ett dödsfall kan förhindras av 1000 testade män under 10 år. Ett skäl till att PSA-screening idag inte rekommenderas i Sverige.

Tester av blodfetter såsom kolesterol utförs vanligtvis i generella hälsokontroller. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar beror på så många faktorer visar studier att de flesta som får hjärtinfarkt har normala eller lätt förhöjda värden.

Det är nödvändigt att se helheten och kontrollera andra faktorer som ärftlighet, mat, stress i jobb och under fritid, rökning, blodtryck, blodsocker med mera.

Eftersom cirka drygt 80 % av lungcancerfallen är rökare är det naturligtvis önskvärt att förhindra att unga börjar röka och att så många som möjligt slutar. Resurser till denna typ av prevention kanske borde prioriteras.

En till synes klar sanning att tidig upptäckt av sjukdomar räddar liv är kanske inte alltid självklart.

 

Text: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör