Hur kan man påverka ungas psykiska hälsa?
Det är en paradox att barn och ungdomar enligt många undersökningar tycks må allt sämre i trygghetens och välfärdens Sverige. Psykosomatiska symtom som magont, huvudvärk, nedstämdhet och allmän oro dominerar. Skolstress anges som en orsak.
Som före detta skolläkare är det spännande att läsa en nyligen publicerad rapport ”Kraftsamling för ungas psykiska hälsa”. Fem konkreta förslag läggs fram.
1. Regelbunden fysisk aktivitet. Positiva hälsoeffekter omfattar stärkt självkänsla, mindre ångest och depression samt bättre skolresultat.
2. Mindre skärmtid. Digitala medier skapar psykologiskt beroende normaliserar negativa attityder med våld, porr och sexuella trakasserier på bekostnad av andra positiva intressen såsom goda relationer med kamrater och vuxna, vila och sömn.
3. Livskunskapsprogram i skolan anpassade till olika åldrar. Målsättningen är att genom t.ex. gruppsamtal, rollspel utnyttja och utveckla känslor – kunskap – beteende för att klara vardagen och uppnå vissa mål. Man har sett bäst effekt på ”socialt utsatta” med bättre självbild, mindre tobak- och alkoholbruk och bättre kost- och motionsvanor.
4. Anpassa skolans krav och betyg efter elevernas utveckling och förutsättningar. Avgörande är anpassade läroplaner och lärarnas möjligheter att klara undervisningen.
5. Tidig upptäckt och stöd till de som är i riskzon för sämre psykisk hälsa. T.ex. läs- och skrivsvårigheter, neuropsykiatriska funktionsstörningar som ADHD och autism. Alltså krävs samverkan med BUP och soc. Elevhälsan har en viktig roll som ”underhållsbataljon till de stridande soldaterna” dvs pedagoger, som ofta plågas av tidsbrist och byråkratiska krav.
I skolans värld där man når alla och tidiga insatser är möjliga borde ett långsiktigt tänkande och kontinuitet vara möjligt för att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer. Men teori och praktik kan vara knepigt att få ihop!
Text: Jan-Olov Johansson - senior läkare, föreläsare och krönikör.