Krönika: Välbefinnande
FN:s rapport "World Happiness Report" publicerades nyligen, baserad på en opinionsundersökning av 4000 personer från 140 olika länder. Som tidigare bedömdes att finländare är världens lyckligaste folk.
Vi präglas av samhällets förväntningar och kultur t.ex. Japan har en sträng arbetskultur, medan det viktigaste i USA bedöms vara karriär och rikedom. Finland är känt för att dess invånare har en realistisk syn på livets utmaningar och möjligheter.
Men hur ska lycka definieras? En tillfällig njutning – hur mäter man? En sinnesstämning – känsla av hopp, samhörighet, nöjdhet, tillfredställelse ex. hälsa, inkomst, trygghet.
Att vara nöjd med livet förknippas med välbefinnande. Det kan innebära att ha det som tillhör livets nödtorft såsom jobb, tillräckligt med mat, bra boende och en partner.
Många tycker att det är bättre att utgå från länders BNP per capita eller mått på jämlikhet genom att mäta förmögenhetsfördelning. I länder som Ryssland och Kina vågar inte folk svara sanningsenligt utan väljer det de tror passar makthavarna.
Vi har behov av att känna uppskattning, få beröm och respekt. Belöningar i någon form sägs vara en av de starkaste drivkrafterna. Sociala relationer, mätt i exempelvis familjestruktur, antal personer man träffar, deltagande i föreningsliv och kulturaktiviteter tycks spela stor roll för hälsa och livslängd.
Grundläggande behov hos de flesta är autonomi, ha kontroll över livet samt att känna sig behövd. Annat viktigt är nyfikenhet och upplevelser av nya saker. Att hitta mening med livet är avgörande för vårt välbefinnande. De som är vänliga och hjälpsamma mot andra är ofta glada och lyckliga.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör