Krönika: Trovärdig forskning
Vetenskap har vanligen en stor tyngd i debatt och argumentation. Men tveklöst finns oseriös forskning, och även fusk...
Till exempel med ”stjärnkirurgen” Maccharini 2016, som opererade in konstgjorda luftstrupar.
Forskning är komplicerat. Vad är bra vetenskap? Greta Thunberg upprepar i sitt klimatarbete ”lyssna på vetenskapen!”. Men det finns många som har specifika och kontroversiella intressen. Oljeindustrin vill påverka klimatforskning. Läkemedelsföretagen prioriterar mediciner som ska användas livslångt, t.ex. för blodtryck, höga blodfetter eller diabetes, vilket ge goda inkomster jämfört med nya antibiotika som används under kortare tid.
Viktigt att komma ihåg att medicin är en föränderlig vetenskap. Bot mot cancer och nyupptäckta risker för sjukdomar är exempel på tacksamma ämnen för media. En dag är mjölk farligt och nästa dag är det nyttigt. Grönsaker och fisk är bra för hjärta och blodkärl. Men gravida varnas för insjöfisk för att halten av kvicksilver kan vara för höga.
Vid granskning av tillgängliga studier är det alltså mycket att fundera över. Finns tillräckligt antal försökspersoner, slumpmässigt urval, matchning med kontrollgrupper, skillnader mellan kön, ålder och socioekonomi? Dessutom krävs upprepning av flera forskare med samma slutresultat. Tolkning av djurförsök kan inte automatiskt överföras till människor. Är negativa icke önskade resultat bortvalda? Man ska kräva att resultat ska upprepas av flera oberoende forskare och publiceras i trovärdiga artiklar och på så sätt möjliga att granskas av experter och allmänheten.
Men det kan vara klokt att inta en ödmjuk inställning till det som nu betraktas som icke vetenskapliga eller inte evidensprövade teorier, med tanke på eventuellt nya framtida forskningsresultat.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör