Krönika: Tillit
Förtroende för andra individer, politiska beslutsfattare, institutioner samt olika myndigheter utgör en grundläggande förutsättning för ett välfungerande samhälle och bidrar i hög grad till vårt välbefinnande. Inte minst är detta aktuellt på arbetsplatser, i skolan och inom hälso- och sjukvården.
Det har rapporterats om svårigheter att fylla gymnasiets vårdprogram och regionerna ropar efter mer personal. Varför är vårdyrken mindre attraktiva? Sannolikt beror det bland annat på ungas ändrade intressen och ofta ogynnsamma arbetsvillkor såsom arbetstider och löner.
Att införa utvärderingar som tidmätning är vanligt för att sänka kostnader, men kan skapa stress när man arbetar med människor, särskilt sjuka och äldre.
Inom ledarskapspsykologin används begreppet "hierarkiska organisationer", vilket kan innebära en uppfattning om att auktoritära metoder är lämpliga för att hantera problem och konflikter. En del i detta kan vara att allt är bra när alla i stort tycker lika. Risken är stor att en tystnadskultur tillåts breda ut sig. Till exempel tystas visselblåsare ned. Egna initiativ hämmas. Auktoritärt ledarskap kännetecknas av kontroll, mätningar och krav på följsamhet.
Den motsatta ledarskapsfilosofin bygger på tillit, som betonar psykologisk trygghet. Vad innebär detta? Med uttrycket ”högt i tak” avses att alla ska ha möjlighet att framföra sina åsikter. Man ska kunna kritisera beslut utan risk för ifrågasättande eller straff. Olika tankar och idéer måste kunna diskuteras med chefer och kollegor inklusive, fel och brister. Att inte vara rädd för att uttrycka sin åsikt eller att be om hjälp utgör en viktig friskfaktor. Öppenhet leder till ökad trygghet och meningsfullhet i tillvaron.
Utbildning, kunskap och bra förebilder hjälper oss att tänka kritiskt, bedöma risker och känna tillit.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör