Krönika: Skönhetsideal
Synen på hur vi bör se ut har varierat genom historien.
Skönheltsideal har förändrats genom tiderna
I mitten av 1900-talet var idealet för kvinnor en kurvig kropp med smal midja, och snörkorsetter användes för att framhäva formen. Filmstjärnor som Marilyn Monroe fungerade som förebilder. Kring 1970 kom en motsatt trend, det så kallade Twiggy-modet, med en mycket smal och mager kropp.
I dag styrs framför allt unga av sociala medier. Kanske hälsoaspekter har fått större betydelse, med en strävan efter en vältränad kropp hos både kvinnor och män. Könsskillnaderna kan förklaras med att kvinnor bryr sig mer om utseende än män, som mer är prestationsinriktade och ibland använder (missbrukar) manliga hormon för att bygga muskler.
Som en följd av dessa ideal har plastikkirurgiska ingrepp blivit vanligare, vid sidan av skönhetsprodukter och bantningspreparat. Exempel är fillers av läppar, bröstimplantat och fettransplantationer för att förstora rumpan. Även män genomgår operationer för att få en rakare näsa eller en mer markerad käklinje.
Varför så utseendefixerat?
Vad är det som formar vår syn på utseende? En möjlig förklaring är kommersiella intressen, såsom modeindustrins vilja att öka sina vinster. Samtidigt kan människan ha en inneboende önskan att förändras och att uppfattas som originell och attraktiv. Å andra sidan är vi flockdjur, och de flesta vill inte sticka ut alltför mycket. I grunden handlar det kanske om en strävan efter ett bättre liv och starkare självkänsla – din upplevelse av värde som människa.
En extrem fixering vid utseendet kan leda till att man undviker vardagliga sociala kontakter och utvecklar ett tvångsmässigt behov av kontroll. Detta klassas som den psykiatriska diagnosen dysmorfofobi.
Vad kan vi göra förebyggande?
Frågan är om detta kan förebyggas, och i så fall hur. Har föräldrar, skola och hälso- och sjukvård ett ansvar att agera? Kanske behöver vi prata mer med ungdomar och lyssna på dem, i stället för att avfärda eller fördöma. Samtidigt är större variation i mode och friheten att själv välja i grunden positivt och eftersträvansvärt.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör