Krönika: Meningsfullhet

En anledning kan vara att det går att mäta samband, även om orsaker sällan kan fastställas, med exempelvis vikt eller BMI, antal rökta cigaretter, laboratorievärden som kolesterol och blodsocker, alkoholkonsumtion i mängd och styrka samt antal steg per dag.

Forskning visar också att socioekonomiska faktorer – såsom utbildning, ekonomi och boende har stor betydelse för hälsa och sjukdom. Det är svårare är att mäta eller sätta siffror på vårt psykiska mående. Vanligtvis används enkäter och dessa visar också på ett starkt samband.

Just nu handlar mycket om ungas upplevelse av psykisk ohälsa. Bland orsaker nämns oftast social mediers jämförelsekultur, överbeskydd med ”curlande” föräldrar, vantrivsel i skola, utanförskap, brist på lek och rörelse, sömnbrist och mycket annat.

Självklart är bakgrunden till vårt mående individuellt och varierar över tid. Vad kan man själv göra? Generellt behöver vi ha mål, visioner och drömmar för att livet ska kännas meningsfullt. Vi har speciella nervceller i hjärnan, s.k. spegelneuron, som aktiveras i samspel med andra människor. Om någon skadas eller lider så kan vi själva känna smärta och empati. För nästan alla innebär det kontakt och relationer med andra.

Meningsfullhet bygger på subjektivt upplevande – alltså beroende på upplevelser, minnen och omgivning av både släkt, omgivning, husdjur och uppskattade föremål.

Vi mår bättre när vi känner engagemang, har en uppgift och upplever oss behövda, sedda och hörda. Det kan vara lättare sagt än gjort i vardagen, men jag tror att kunskap om dessa grundläggande behov av meningsfullhet kan hjälpa både mig själv och mina relationer med andra människor.

TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör