Krönika: Existentiell hälsa
Regeringen har uppdragit till Folkhälsomyndigheten och Socialdepartementet att utreda begreppet existentiell hälsa och vilken roll detta kan spela för folkhälsan. Inblandade experter konstaterar att det är svårt att definiera. Det är inget mätbart, och psykiskt välbefinnande är inte heller en tillräcklig definition.
Psykologer och filosofer menar att det berör universella frågor; Vad är väsentligt? Meningen med livet? Varför ständig förändring och osäkerhet i tillvaron? Hur mycket kan individen själv påverka? Finns den fria viljan? Hur hänger livsmening och lycka ihop? Måste vi ”släppa taget” i strävan efter karriär och pengar för att nå frihet? Som synes många frågor utan bestämda svar.
Psykisk ohälsa är vanligt bland unga. Under denna period i livet uppstår frågor som ”duger jag?”, samtidigt sker en frigörelse från familj och nya relationer skapas. Kamratinflytande dominerar. Många skolor utnyttjar detta tillfälle av sökande genom att införa Livskunskap som särskilt ämne på schemat.
Senare i livet talar man ju ofta om ”40års kris” med en tillvaro präglad av monotoni, rutiner och stagnation. Försök till lösning kan vara att byta jobb, byta partner eller springa maraton.
I Göteborg finns ett projekt kallat ”Livsstilsverktyget” som handlar om stress, sömn, relationer, mat, motion och mikrovanor. Allt med utgångspunkt i den existentiella hälsan med stora livsfrågor och konkreta vardagstips med mål att stimulera tankar och upplevelse. Positiva effekter på somatiska sjukdomar såsom diabetes, hjärt/kärl och övervikt har påvisats.
Flera studier har visat att för många tycks 65–75 årsåldern vara den bästa i livet. Orsak? Mångårig erfarenhet, att slippa krav, acceptans och klarsyn utan att förneka det mörka - en pågående process mot döden.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör