Win-win med fysisk planering och energiplanering
Nässjö är en av de kommuner som med stöd av oss just nu jobbar strategiskt med energiplanering.
Vi tog en pratstund med Dennis Lundquist, utvecklingsstrateg, för att höra mer om hur de har jobbat med fysisk planering och energiplanering.
-Energiplanering är fysisk planering, det går inte att dela upp dem, säger Dennis.
I Nässjö kommun har man en aktuell och politiskt beslutad energiplan. Den är en del av deras Klimat- och energistrategi och just nu jobbar de med att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, en så kallad TÖP för att peka ut lämplig mark för solceller. Ett jobb som tydligt visar hur tätt samman energiplanering och fysisk planering hör ihop.
Arbetet med TÖP:en är ett resultat av en av åtgärderna i Klimat- och energistrategin: att ha tydligare riktlinjer för lokaliseringen av solceller. Förhoppningen är att tillägget ska ge stöd till etablerare vid förfrågningar för solceller. TÖP:en ska peka ut platser i kommunen där solelsproduktion kan passa bra och också tydligt visa vart det inte är lämpligt, för att på så sätt underlätta processen för de som söker tillstånd. Tillägget ska helt enkelt hjälpa till att styra solelsproduktionen dit den lämpar sig bäst och förhoppningsvis skapa win-win för alla inblandade.
Hur har ni gått till väga?
Vad Dennis vet så är det ingen tidigare som har gjort det de nu gör så de har fått pröva sig fram, även om själva processen för hur man gör ett tematiskt tillägg till översiktsplanen naturligtvis är densamma som alltid.
De har utgått från översiktsplanen och de områden som redan idag är utpekade som skyddade områden. De har skapat ett antal kriterier som de använder för att bedöma om en plats är lämplig för solceller eller inte, här har kommunens GIS-kompetens (geografiskt informationssystem) använts. Arbetet har skett i en grupp med bred kompetens från många olika delar av organisationen för att få med så många perspektiv som möjligt. En insikt som arbetet har gett är att det inte går att se på områdena som antingen självklart lämpliga eller självklart olämpliga, verkligenheten har mycket mer gråskalor. Så resultatet nu är en karta med suddigare gränser mellan de olika graderingarna, som går från direkt olämplig plats till mycket lämplig plats. Och vill man etablera i någon av de suddiga gränsområdena så krävs mer undersökning.
En viktig aspekt i arbetet har varit dialogen med nätägare, för att ha koll på anslutningar och möjlig effekt på de olika platserna. Det här är också något som måste hållas levande menar Dennis, då det inte är statiskt utan förändras med tiden. En annan dialog som har varit viktig är den som arbetsgruppen haft med deras politiska styrgrupp som funnits med i hela processen.
Lärdomar och fortsatt arbete
En lärdom från arbetet som Dennis lyfter är att en sån här process tar tid och att det är svårt att göra avvägningar vid olika målkonflikter. En bred kompetens med olika perspektiv i arbetsgruppen gör avvägningarna lättare. Nu fortsätter arbetet mot en politiskt beslutad TÖP med att förbereda samrådshandlingar och snart väntar också den första uppföljningen av deras Klimat- och energistrategi.
Mer om hur kommuner i länet energiplanerar
Artikel: Energiplanering som verktyg för näringslivutveckling, Aneby
Artikel: Energiplanering i Jönköping kommun
Artikel: Smart energiplanering skapar verkstad i Habo
Artikel: Samverkan för framtidens energisystem, Sävsjö
Innehållet har tagits fram som en del av ett projekt som huvudsakligen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Jönköpings län.