Socioekonomi har stor påverkan på behandling av artros

Behandlingen vid höft- och knäartros påverkas i stor omfattning av patientens socioekonomiska situation. Det visar en ny avhandling av fysioterapeuten Kristin Gustafsson. Studierna visar också att sjukvården behöver lära sig mer om vilket stöd och bemötande som olika patienter behöver för att kunna lindra sjukdomen.

Avhandlingen har analyserat patienter som hänvisats till grundbehandling för höft- och knärtros. Data hämtas från kvalitetsregistren Svenska Artrosregistret och Svenska Ledprotesregistret samt från Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. Hela 72069 patienter med artros har ingått i undersökningen som är uppdelad i fem delstudier. Patienter som direkt hänvisats till operation ingår inte i studierna.

– Det som är unikt med de här studierna är storleken på underlaget och att vi har så stora register som gör det möjligt att följa många patienter under lång tid. Och att vi kan få i båda perspektiven socioekonomi och samsjuklighet, säger Kristin Gustafsson som är fysioterapeut och biträdande områdeschef vid Rehabiliteringscentrum på Länssjukhuset Ryhov.

Socioekonomi har stor påverkan

Artros drabbar var fjärde svensk över 45 år och det finns inget botemedel mot sjukdomen. Grundbehandlingen omfattar patientutbildning och träning, vilket kan bidra till att lindra sjukdom och öka patientens kunskap för att det ska gå att leva ett bra liv trots sjukdomen. Resultatet i avhandlingen visar att patienter med höft- och knäartros som hänvisats till grundbehandling har högre socioekonomi. Samtidigt är det vanligt att samma personer även drabbas av andra sjukdomar, så kallad samsjuklighet.

– Det som förvånade mig mest med resultatet i studierna är att socioekonomin har en större påverkan på hälso- och sjukvården än vad vi kanske tänker på i vardagen. Vi lever i Sverige där vi tror att vi inte har så stora skillnader i socioekonomi, men ändå är socioekonomi en faktor som slår igenom. Det får oss att tänka på hur jämlik vården egentligen är? säger Kristin Gustafsson.

Samband mellan önskemål och operation

Resultaten från en av delstudierna, en intervjustudie, visar att patienter som uttrycker önskemål om operation när de hänvisas till grundbehandling har väldigt olika perspektiv på sjukvård och egenvård vid artros. Vissa har ett passivt förhållningssätt och upplever brist på kontroll medan andra har en mer aktiv inställning och vill ta kontroll över artrosen. En annan delstudie visar på ett starkt samband mellan att de som vill ha en operation, eller som även har svåra artrossymtom, även genomgår en protesoperation längre fram.

– Att kirurgi blir mer aktuellt hos de som önskar operation eller som har mer uttalade symtom är inte så konstigt. Men att högre socioekonomi är nästan lika starkt bidragande faktor är mer förvånande, säger Gustafsson.

Identifiera vilket stöd som behövs

Enligt avhandlingen behöver sjukvården lära sig mer om vilket stöd och bemötande som patienter ska få beroende på förutsättningar och personlig inställning till sjukdomen. De flesta med artros tycks inte behöver en protesoperation de närmsta åren efter grundbehandlingen, och det gäller särskilt för patienter med knäartros. Avhandlingen visar även att patienter med depression upplever sämre resultat efter att ha genomgått en protesoperation i höften, och att detta är en faktor som går att identifiera som viktig redan tidigt i sjukdomsprocessen.

– Sjukvården kan utvecklas om det bättre går att förstå hur olika patienter hanterar sin artros. Idag vet vi inte allt om varför vissa försämras i sin sjukdom eller får ett sämre resultat efter operation. Vi behöver förstå vilka faktorer som påverkar och nästa steg är att identifiera de patienter som behöver enklare stöttning och de som behöver ännu större stöd, säger Kristin Gustafsson.

Fakta: Artros – ledsvikt

• Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Ungefär en av fyra personer över 45 års ålder har artros. Sjukdomen är vanligast hos äldre.
• I en frisk led finns det en balans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Vid artros bryter det ner mer ledbrosk än det byggs upp. Brosket blir tunnare och det kan till och med saknas brosk på vissa ledytor, vilket kan leda till irritation i leden.
• Även mjukdelar såsom ledband och muskler påverkas av artros. Leden kan så småningom bli stel, göra ont eller svullna.

Fakta: Behandling mot artros

• Alla som har drabbats av artros bör så tidigt som möjligt erbjuda grundbehandling med utbildning, träning och eventuellt stöd för viktminskning.
• Vissa behöver ytterligare behandling som smärtlindrande läkemedel eller gånghjälpmedel.
• Patienter som inte får tillräckligt bra effekt av icke-kirurgiska kan behöva protesoperation.
• Artros är oförutsägbart över tid men många är stabila i sina symtom över flera år medan andra snabbt kan få ökad smärta och sämre rörlighet.

Text: Christoffer Hägg