Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar fertilitet
Kirurgen Emma Druvefors har disputerat med sin doktorsavhandling om hur inflammatorisk tarmsjukdom påverkar fertiliteten. Forskningen visar en påtagligt nedsatt fertilitet hos kvinnor som opererat bort tjocktarmen på grund av inflammatorisk tarmsjukdom. Mest nedsatt fertilitet hade kvinnorna som opererat bort både tjock- och ändtarm.
Emma Druvefors är kolorektalkirurg på Länssjukhuset Ryhov och medicine doktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper på Linköpings Universitet. Den 17 november disputerade Druvefors med sin doktorsavhandling ”Fertility in Inflammatory Bowel Disease” som kartlägger hur inflammatorisk tarmsjukdom påverkar fertiliteten. Studierna genomfördes på drygt 50 000 personer i fertil ålder som insjuknat i inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige under en 50-årsperiod.
Kroniska tillstånd
Inflammatoriska tarmsjukdomar är kroniska tillstånd som drabbar mag-tarmkanalen och ofta debuterar i ung ålder. Huvudtyperna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom, medan termen oklassificerbar kolit brukar användas när det inte går att säga säkert vilken typ av inflammatorisk tarmsjukdom som är aktuell. Ulcerös kolit drabbar enbart tjocktarmen och orsakar en kontinuerlig inflammation. Crohns sjukdom kan drabba vilken del av tarm-kanalen som helst och kan dessutom förekomma på flera ställen.
Vad visar din forskning?
– Fertiliteten var nedsatt hos kvinnor med inflammatorisk tarmsjukdom, mest vid Crohns sjukdom och oklassificerbar kolit. Sjukdomsaktivitet, genomgångna operationer och även förekomst av sjukdom kring ändtarmen vid Crohns sjukdom påverkade fertiliteten på ett ogynnsamt sätt. Kvinnor vars tjocktarm opererades bort hade en påtagligt nedsatt fertilitet, oberoende av typ av inflammatorisk tarmsjukdom. Vid ulcerös kolit påverkades fertiliteten betydligt mindre då ändtarmen kopplades ihop med tunntarmen (ileorektal anastomos) än när ändtarmen opererades bort och en tunntarmsreservoar kopplades till ändtarmsöppningen (bäckenreservoar). Mest uttalad fertilitetspåverkan sågs hos de patienter där både tjock- och ändtarm opererades bort, säger Emma Druvefors.
– När några kvinnor med ulcerös kolit, som opererat bort tjocktarmen, tillfrågades om hur sjukdomen påverkat deras barnönskan, uppgav drygt hälften att insjuknandet hade påverkat deras önskan att få barn. Det var vanligt att få färre barn än man egentligen hade önskat på grund av tarmsjukdomen, men många rapporterade också att de inte kunde få barn alls. Det var mindre vanligt att helt avstå från att skaffa barn på grund av sjukdomen.
– Även hos män påverkades fertiliteten av inflammatorisk tarmsjukdom, men effekten var inte lika uttalad som hos kvinnor. Fertilitetspåverkan var större hos de patienter som hade en mer uttalad sjukdomsaktivitet. Vid Crohns sjukdom och oklassificerbar kolit påverkade även medicinsk behandling och tarmkirurgi fertiliteten. Fertiliteten hos de män som fick sin tjocktarm bortopererad var endast marginellt påverkad och oberoende av typ av rekonstruktionsalternativ, säger Emma Druvefors.
På vilket vis skapar forskningen nytta för den kliniska verksamheten?
– Fertilitetsrelaterade frågor är viktiga för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, som ofta insjuknar i barnafödande ålder. Med hjälp av forskningsresultatet kan vi ge drabbade patienter bättre råd kring hur fertiliteten bäst ska bevaras hos dem som ska genomgå kirurgi, säger Emma Druvefors.
Idéer inför framtiden?
– Titthålskirurgi har i mindre studier visat sig vara fördelaktigt för att bibehålla fertiliteten efter kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom, men populationsbaserade studier saknas, säger Emma Druvefors.