Politik, möten och handlingar

Revisionsplan 2016

Granskningar i revisionsplan 2016

I revisionsplanen för år 2016 ingår för närvarande nedanstående granskningar. Arbetet med planen pågår och ytterligare granskningar kommer att tillkomma.

Granskningar

Granskning avseende förebyggande åtgärder kring oegentligheter

Ett antal avslöjanden avseende oegentligheter inom den offentliga sektorn har inneburit en ökad uppmärksamhet på risken för oegentligheter inom dessa organisationer. Offentliga verksamheter arbetar på uppdrag av medborgarna. För att upprätthålla allmänhetens förtroende är det är väsentligt att det finns ett tillräckligt och effektivt skydd och en intern kontrollstruktur som motverkar förekomsten av oegentligheter.

Under 2013 genomfördes en granskning av dåvarande landstingsstyrelsens förebyggande arbete avseende mutor och oegentligheter. I granskningen framkom bl.a. att det saknades en dokumenterad risk- och sårbarhetsanalys vad gäller oegentligheter och det saknades även en dokumenterad handlingsplan för åtgärder vid oegentligheter. Det fanns inga skriftliga rutiner eller riktlinjer för hur anställda ska rapportera olika former av misstänkta oegentligheter och vissa policys och riktlinjer var inte uppdaterade sedan början av 2000-talet.

Regionens revisorer har valt att rikta en av 2016 års fördjupade granskningar mot förebyggande åtgärder kring oegentligheter kopplat till fastighetsområdet. Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för att bedöma om det finns en tillräcklig och fungerande intern kontroll gällande förebyggande åtgärder inom området oegentligheter med koppling till fastigheter.

Granskningen påbörjas i november 2016 och beräknas vara klar i april 2017.

Granskning av remissprocessen

Remisser betyder ” handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient” enligt Socialstyrelsens termbank. Remissprocessen utgör därmed en för patienten mycket central administrativ process vars kvalitet kan få avgörande betydelse för diagnos och behandlingseffektivitet. Socialstyrelsen har utfärdat en föreskrift (SOSF2004:11) där både remittentens och remissmottagarens ansvar definieras.

Regionens revisorer har valt att rikta en av 2016 års fördjupade granskningar mot remissprocessen inom Hälso- och sjukvården. Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för att bedöma om Nämnden för folkhälsa och sjukvård har säkerställt att remisser hanteras på ett ändamålsenligt sätt utifrån patientens perspektiv.

Granskningen omfattar inte s.k. SVF-märkta remisser d.v.s. remisser där remittenten misstänker cancerdiagnos. Dessa remissprocesser har via Regionala cancercentrum i samverkan blivit väsentligt uppstyrda och standardiserade via införandet av Standardiserade vårdförlopp (SVF).  Däremot kan effekter av SVF på andra remisser komma att beaktas i granskningen.

Granskningen startar i november år 2016 och beräknas vara klar i april år 2017.

Uppföljning av tidigare granskningar

Regionens revisorer har beslutat att genomföra uppföljningar av följande granskningar som revisorerna genomförde under granskningsåret 2014:

- Granskning av landstingets operationsverksamhet
- Granskning av allmänpsykiatrin för vuxna
- Granskning landstingets styrning av tillgänglighet

Syftet med uppföljningarna är att granska vilka åtgärder och vilken utveckling som skett efter det att granskningarna genomfördes. Uppföljningarna avgränsas till de frågor och de rekommendationer, som är relevanta för respektive granskning.

Uppföljningarna startar i augusti år 2016 och beräknas vara klara i januari år 2017.

Granskning av delegationsordning

Enligt kommunallagen har de förtroendevalda det politiska ansvaret för verksamheten i sin helhet, det vill säga för beredning, beslut och genomförande. Beslut enligt kommunallagens mening kan endast fattas av fullmäktige, nämnd, partssammansatt organ eller delegat. Den senare med stöd av delegationsregler enligt 6 kap 33-38 §§ i kommunallagen eller i speciallagstiftning. Om en nämnd vill delegera sin beslutanderätt ska den klart ange vilken beslutanderätt som delegeras och till vem som beslutanderätten överlåts. Det är lämpligt att detta framgår av delegeringsförteckningen. Delegering kan också framgå av ett särskilt beslutsprotokoll.

Samma formregler gäller för registrering av delegationsbeslut som för beslut fattade av en styrelse eller nämnd. Detta innebär att det ska finnas någon form av skriftlig dokumentation för de beslut som fattas med stöd av delegation. Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska anmälas till den nämnd eller styrelse som delegerat beslutanderätten. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation från förvaltningschef ska anmälas till förvaltningschefen. Något uttrycklig skyldighet för förvaltningschefen eller delegaten att vidareanmäla besluten till nämnden finns inte, men nämnden kan ställa sådana krav som villkor för att godkänna vidaredelegering.

I revisorernas riskanalys inför 2016 är delegation av beslut identifierat som ett viktigt granskningsområde, bland annat mot bakgrund av den nya och förändrade politiska organisationen.

Granskningen syftar till att ge revisorerna underlag för att bedöma om delegationsordningar bereds, implementeras och rapporteras på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med reglementen och kommunallag. Granskningen är avgränsad till regionstyrelsen, nämnden för folkhälsa och sjukvård, nämnden för trafik, infrastruktur och miljö samt nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet.

Granskningen startar i april och beräknas vara klar i oktober år 2016.

Granskning av diarieföring

Offentlighetsprincipen är central för den svenska förvaltningen inom stat, landsting och kommuner. Medborgarna har enligt Tryckfrihetsförordningen rätt att ta del av allmänna handlingar. Ytterligare bestämmelser i förvaltningslagen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen skapar tillsammans med förordningen långtgående skyldighet att för myndigheter att upprätta rutiner för hantering och registrering av ärenden och handlingar.

Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns rutiner för diarieföring samt för att rutinerna tillämpas korrekt. Användning av e-post och olika former av IT-stöd innebär ett ökat behov av struktur. Grunden för en väl fungerande diarieföring är att hela regionen omfattas av regler och rutiner och att alla har kunskap om dem.

Syftet med granskningen är att bedöma om befintliga system och rutiner för ärendehantering och allmänna handlingar är ändamålsenliga och tillgodoser de krav som framgår av gällande lagstiftning respektive regionens interna regelverk.

Granskningen startar i februari och beräknas vara klar i september 2016.

Granskning av kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning

Vårdgivarens ansvar för hantering av medicintekniska produkter anges i lag (1993:584) om medicintekniska produkter och Socialstyrelsens föreskrift "Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården" (SOFS 2008:1 ändrad SOFS 2013:6).

Dagens hälso- och sjukvård är i hög grad beroende av en fungerande, tillgänglig och säker medicinsk teknik. Sammantaget betingar de medicintekniska utrustningarna också stora ekonomiska värden i regionen.

Syftet med granskningen är att bedöma ändamålsenligheten i Region Jönköpings läns arbete med att kvalitetssäkra såväl medicinteknisk utrustning som användningen av den.

Granskningen startar i mars och beräknas vara klar september 2016.

Granskning av akuta vårdprocesser

Styrningen av patientflöden, akutmottagningarnas samverkan med övriga aktörer, både före och efter akutmottagningen samt akutmottagningarnas interna processer är av väsentlig betydelse för att vården ska fungera väl ur patientens synpunkt. Region Jönköpings län finns tre akutsjukhus, 48 vårdcentraler samt ett antal kliniker med viss akutverksamhet vid mottagningarna. Till detta finns 1177, som är en viktig aktör i det akuta vårdflödet.

De akuta flödena har under en längre tid varit föremål för mycket uppmärksamhet i hela landet, inte minst på grund av långa väntetider. Flera olika metoder för akutmottagningarnas interna processer har prövats liksom olika sätt att triagera (sortera) patienterna vid första ankomsten till akutmottagningen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har med hjälp av statliga stimulanspengar genomfört ett utvecklingsprojekt där drygt 25 akutmottagningar i landet medverkat för att utveckla akutmottagningarnas inre processer. Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus deltog.

För att befolkningen ska kunna förlita sig till ett system, som kan hantera mindre och mer allvarliga akuta (oplanerade) hälsoproblem, krävs ett system som dels samverkar dels har förmåga att anpassa sig till befolkningens beteenden.

Syftet med granskningen är att bedöma om nämnden för folkhälsa och sjukvård i tillräcklig utsträckning styr och ger förutsättningar för fungerande och effektiva akuta vårdflöden för somatiska åkommor.

Granskningen startar i april och planeras vara klar i november år 2016.

Förstudie av avtalshanteringen

Region Jönköpings län ingår löpande avtal med olika externa leverantörer, kommuner och andra offentliga myndigheter. Regionen köper årligen varor och tjänster för betydande belopp och utför olika åtaganden gentemot avtalsparter. Den interna kontrollen ska säkerställa att avtalen är tecknade av rätt personer samt att respektive avtalsparts åtagande fullgörs. Vidare är den fysiska hanteringen av avtalen betydelsefull och den ska ske på ett sådant sätt att god ordning uppfylls.

Syftet med förstudien är att ge revisorerna underlag för att bedöma om en eventuell fördjupad granskning bör ske inom området avtalshantering.

Förstudien startar i mars och beräknas vara klar i augusti år 2016.

Obligatoriska/lagstadgade granskningar, som ska göras årligen         

Ansvarsutövning

Granskning för att bedöma om ansvarsutövandet i följande organ är tillfredställande

- Regionstyrelsen 
- Patientnämnden
- Parlamentariska nämnden
- Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 
- Nämnden för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
- Nämnden för Trafik, infrastruktur och miljö
- Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen

Delårsrapport per augusti

Granskningen syftar till att ge underlag för bedömning av om delårsrapporten är upprättad enligt lagens krav samt anvisningar från normerande organ. Granskningen syftar även till att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige har beslutat om.

Årsredovisning

Granskningen syftar till att ge underlag för en bedömning av om regionens årsredovisning i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen, om årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt lag samt god revisionssed. Granskningen syftar även till att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som regionfullmäktige har beslutat om.

Transparenslagen

Översiktlig granskning av om redovisningen har fullgjorts i enlighet med bestämmelserna i Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser mm ("Transparenslagen") samt de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.