Krönika: Placebo- finare namn på inbillning?
En intressant fråga är: Hur mycket kan vi styra känslor, tankar och handlingar? Påståendet att ”Tro kan förflytta berg” dyker inte sällan upp i samband med svåra oftast icke botbara sjukdomar, där all medicinsk behandling bedöms lönlös.
Sådan tro associeras med placebo, som på latin betyder ”jag behagar”, och som för läkemedel brukar kallas ”sockerpiller". Vid vetenskaplig utvärdering av behandlingar är det nödvändigt att ta hänsyn till placeboeffekten. Det omvända är nocebo som innebär en tro på negativa, icke önskvärda eller skadliga följder. Exempel på detta är voodoo, ett samlingsnamn för förfäders- och andedyrkan, som kan vara mycket kraftfulla. Känt är att i stamkulturer har trollkarlar uttalat förbannelse och dödsdomar som faktiskt lett till döden.
Placebo påverkar många fysiologiska processer. Tidigare erfarenhet och förväntan styr hur kraftfullt resultatet av en placebobehandling blir. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, t.ex. om patienten får ett dyrt läkemedel, och även färg och form kan ha betydelse.
Äldre smålänningar minns säkert hur veterinären Elis Sandberg på 1950-talet i Aneby framställde THX, som innehöll kalvbräss och sterilt vatten och påstods bota både cancer, diabetes och reumatism. Några vetenskapliga studier kunde aldrig bekräfta detta, men tusentals patienter tyckte sig ha blivit hjälpta.
Även s.k. låtsaskirurgi (sham surgery) har visat förbättring lika mycket som verklig kirurgi. Ett klassiskt exempel är operation av en artär på insidan av bröstkorgen vid kärlkramp, vilket tidigare var en godkänd behandling. Välgjorda studier där kärlet frilades hos alla patienter, men inte åtgärdades i hälften av fallen visade att båda grupperna förbättrades markant och lika mycket. Inom ortopedin finns forskning som visar att patienter med menisksymtom tillfrisknar lika mycket efter skenkirurgi som efter ingrepp med delvis borttagande av menisken. Placeboeffekten tros förklara hela förbättringen.
Magnetkamera har visat att verkan av sockerpiller registreras inom samma smärthämmande hjärnregion som morfin. Patientens tro på behandlingen frigör kroppens egna endorfiner (opioidpeptider (Extern länk)) och ett intressant fynd är att effekten kan blockeras med antagonisten Naloxon.
Våra hjärnor styr alla tankar, även det som betraktas som inbillning.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör