Krönika: Högt blodtryck – en tyst folksjukdom

Alltså går många omkring med höga tryck utan att veta om det. Man räknar med att cirka 30 % av jordens befolkning har högt blodtryck. I Sverige behandlas omkring 2 miljoner personer med blodtryckssänkande mediciner, av dem är hälften över 60 år.

Ungefär en tiondel har så kallad sekundär hypertoni, där det finns andra bakomliggande orsaker såsom njursjukdomar, hormonella rubbningar eller kärlförträngningar. Övriga sägs lida av essentiell hypertoni, som är en följd av många samverkande orsaker t.ex stress, övervikt, vissa läkemedel, hög alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.

Behandlingen blir ofta något av ”trial and error ”. Rekommendationer i första hand är livsstilsförändringar - stressa mindre, mer avslappning, viktnedgång, mindre salt i maten m.m. innan läkemedel sätts in.

Forskning visar att av de vanligaste blodtrycksmedicinerna sänker trycket i snitt 10/5 mm Hg (systoliskt / diastoliskt) med 25-30% reduktion av stroke och hjärtsjukdomar (infarkt och svikt). Det har också visats att kombination med flera medel är ännu effektivare.

Hur är det då med fysisk aktivitet? Nar man anstränger sig hårdare som att springa eller cykla snabbt stiger både tryck och puls för att frigöra glukos och fett till arbetande muskler. Blodtrycket sjunker snabbt och kan bli lägre upp till ett dygn efteråt.

Studier av långtidseffekter visar olika resultat beroende på träningsform. De flesta med hypertoni kan motionera utan risk men vid tryck över 160/100 kan det vara olämpligt att styrketräna med tunga vikter.

Aerob konditionsträning (utnyttjande av mycket syre och där stora muskelgrupper används) har visat sig vara bäst. Den genomsnittliga blodtryckssänkningen är 12/5 mm Hg. Således ungefär samma som ett läkemedel.  Stora studier (INTERHEART och INTERSTROKE) visade att regelbunden motion minskar risk för infarkt 14% och stroke 31%.

De viktigaste verkningsmekanismerna är 1. Det autonoma (självreglerande) nervsystemet ”lugnas” med bättre stresstolerans 2. Mer kärlvidgande kroppsegna substanser bildas t.ex endorfiner ( smärtstillande) och oxytocin ( lugn och ro hormon)  3. Bättre förmåga att styra insulin ( som höjer trycket) -minskat insulinbehov för att sänka blodsockret.  4. Bättre njurfunktion - reglering av salt-vattenbalans.

Självklart bör man försöka kombinera läkemedel med motion. Grundregel är att börja lugnt och lyssna på kroppen samt söka vård om symtom såsom bröstsmärtor ev. utstrålande i rygg, arm eller hals, orolig hjärtrytm, yrsel, svimning eller onormal trötthet.

Text: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör