Krönika: Frihet
”Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring” är ett känt citat från Frihetsvisan (biskop Thomas 1439) som fortfarande är aktuellt. Störst betydelse har frihetsbegreppet haft som politisk ideologi, men diskuteras även inom hälso-sjukvården.
Vi kan ställa frågor som: Ska det vara tillåtet att knarka eller supa ihjäl sig? Ska skattemedel gå till omhändertagande av t.ex. skador från fotboll, ridning eller motorsport? Är avkriminalisering av narkotika ett bra sätt för att minska dödsskjutningar? Kommer fler missbrukare söka vård? Var går gränsen för vårt självbestämmande? Vad är integritetskränkande? Ska det vara fritt att avstå från hälsokontroller, vaccinationer, ohälsosam mat, överdriven exposition för solljus mm.
Uttrycket ”piska eller morot” kan användas i många sammanhang - Hur mycket ska staten och myndigheter genom lagar och förordningar bestämma? Goda framgångsrika exempel är bilbälten, rökförbud på allmänna platser, lagstiftning angående arbetarskydd och livsmedelshantering.
I en debattartikel i DN har ett antal dietister föreslagit olika åtgärder mot övervikt och fetma såsom reklamförbud, försäljningsstopp nära skolor av ohälsosam mat. Tidigare förslag om exempelvis ”straffskatt” på läsk och sötsaker (på samma sätt som tobaks- och alkoholskatt) eller ekonomiska stimulansåtgärder för mer fysisk aktivitet har förkastats av våra beslutsfattare.
Andra exempel är s.k. ”hälsobyråkrati” som innebär att anställda inom primärvården ska fråga och dokumentera patienternas levnadsvanor oberoende av besöksorsak. Riktlinjer är utformade om rådgivning baserade efter hälsotillstånd, motivation och hinder. Många kommuner och företag försöker att på olika sätt påverka sina anställda att motionera mer, sluta röka och äta sundare. Rapporter finns också att sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyanställningar. Ett syfte är sannolikt strävan efter högre produktivitet genom mindre sjukfrånvaro.
Har människan en fri vilja? Hjärnan kan betraktas som en kemisk fabrik som producerar känslor, drömmar, fantasier och tankar som i sin tur avgör hur logiskt vi handlar i olika situationer? Hjärnforskarna visat att olika delar i nervsystemet tycks styra mycket av våra liv. Signalämnet MAO (monoaminooxidas) har samband med personligheten. En låg halt MAO liksom serotonin påvisas hos individer med mycken nyfikenhet, oräddhet, rastlöshet och impulsivitet. Man brukar kalla dessa för ”sensation seekers”. De är bland annat överrepresenterade i gruppen bergsklättrare och racerförare.
Många frågor utan några självklara svar. Min slutsats måste bli att vårt handlande i hög grad styrs av det genetiska arvet som avgör hjärnans funktion. Forskningen visar lyckligtvis också att hjärnan påverkas av uppfostran, utbildning och den sociala- och kulturella bakgrundens regler och normer. Miljöfaktorer sätter spår i nervsystemet. Människans öde är inte fatalistiskt förutbestämd utan det finns alltid möjlighet att påverka och förändra.
TEXT: Jan-Olov Johansson - läkare, föreläsare och krönikör