Mötesarena Bra Liv - en mötesplats för alla medarbetare i Bra Liv

Mötesarena Bra Liv - en mötesplats för alla medarbetare i Bra Liv

Anders Tegnell, Malin Bengnér och Anders Dybelius deltar i debattpanelen på Mötesarena Bra Liv
Hur har coronapandemin påverkat oss och vad har vi lärt oss? Det var temat när tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell, smittskyddsläkare Malin Bengnér och historikern Anders Dybelius hade ett panelsamtal vid Bra Liv:s Mötesarena. Foto: Mikael Bergström

- Coronaviruset har kommit för att stanna och finnas på dagens nivå under lång tid. Vi får troligen räkna med vaccinering varje år, men vi behöver lära oss mer om vilka grupper som behöver vaccin. Det är en slutsats som tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell drar. Vid Bra Liv:s Mötesarena är han en av föreläsarna när det är dags att summera två år med coronapandemin.

Vad är viktigt att vi lär oss och tar med oss? Det är en av rubrikerna när Vårdcentralerna Bra Liv arrangerar årets Mötesarena för alla medarbetare, den första sedan 2019.

Förmiddagen ägnas åt just en summering av de intensiva åren med pandemin, där det bara gick en och en halv månad efter Sveriges första diagnosticerade fall i Jönköping innan Världshälsoorganisationen klassade den globala smittspridningen av detta virus som en pandemi.

I epicentrum för den svenska kampen mot det okända viruset stod dåvarande statsepidemiolog Anders Tegnell.

Stor exponering i media

Vecka efter vecka framträdde han i all media, förklarade virusets mekanismer och Folkhälsomyndighetens agerande. Ibland fick han också försvara olika beslut.

Alltid så lugn och saklig, närmast cool, konstaterade Lottie Knutson, känd bland annat från krishantering vid tsunamikatastrofen 2004.

Som moderator ställde hon frågor och reflekterade över ett brett register, om det oväntade kändisskapet och personkulten kring Anders Tegnell, om hur omvärlden reagerade på det svenska agerandet, och hur pandemin påverkade människor psykiskt.

Och kände sig Anders Tegnell någonsin ensam i sin roll. Nej, konstaterade han, för arbetet på Folkhälsomyndigheten var ett lagarbete. Men när man så småningom insåg att det behövdes fler talespersoner var inte kön så lång…

– Vi infektionsläkare var nog förberedda på att det skulle komma en pandemi, men frågan var när och hur den skulle se ut, konstaterade han och inledde med en jämförelse med Spanska sjukan för drygt hundra år sedan och konstaterade att förhållningsorderna var snarlika, som att stänga verksamheter, inte ha besökare i sjukvården och hålla avstånd till varandra.

Anders Tegnell gjorde en resumé av smittspridningen i Sverige och globalt, och konstaterade att stora folksamlingar som gudstjänster i Sydkorea, maraton och fotboll i Italien, karneval i Nederländerna, kryssningsfartyg i världen och det svenska sportlovet var några av superspridarna av viruset.

Lyckades platta ut kurvan

Mycket gjordes rätt enligt hans bedömning.

– Vi lyckades till exempel platta ut kurvan, vilket var fantastiskt och gjorde att sjukvården klarade sin uppgift, och vi jobbade tillsammans med många samhällsaktörer.

På en punkt är han tydligt självkritisk. Pandemin blev en stresstest för äldrevården och Sverige borde inte ha infört besöksförbud.

– Det var i huvudsak personalen som förde in smittan, inte besökare och det finns förskräckliga berättelser om hur människor dog ensamma, säger Anders Tegnell.

Genomslag för rekommendationer

Att myndigheternas rekommendationer om att hålla avstånd, tvätta händer och begränsa resandet fick genomslag, visar uppföljningar av till exempel hur mobiltelefoner förflyttades.

– Och kikhostan försvann nästan helt.

Samtidigt är han nöjd över att Sverige aldrig gick så långt som en del andra länder med regler, till exempel om när människor fick vistas ute.

– Jag tror mycket på att lägga ansvaret på individen. Det är individen som bäst vet hur man kan organisera sig för att så mycket som möjligt undvika risker, säger han.

Anders Tegnell konstaterar också att vaccineringen haft en mycket stor betydelse för sjukdomsspridningen. Att få ett vaccin klart samma år som viruset upptäcktes är mer eller mindre sensationellt.

”Vaccinet fungerade att skala upp”

– Två-tre år för att utveckla ett vaccin brukar vara minimum. Framför allt var det överraskande att det gick att få fram så många doser så snabbt. Med all respekt för vaccintillverkarna, så hade vi också tur. Det var ett virus som det gick att skapa ett immunitet mot, vilket inte är så lätt mot alla virus, och vi hade två-tre produktionssätt som i princip var klara och som visade sig funka att skala upp, säger Anders Tegnell.

Nu är det viktigt att dra lärdom av coronapandemin inför framtiden.

– Vi har bland annat lärt oss att hela samhället måste vara med i arbetet för att klara en pandemi. Detta kan inte lösas enbart av sjukvården eller myndigheter, utan kräver insatser från hela samhället. Vi måste också ha mer lagerhållning av material och i förväg lära oss att kommunicera med grupper som är svåra att nå.

Covid-19 finns kvar i samhället

Covid-19 finns kvar i samhället och för många är ökad handhygien och avstånd beteenden som vants in, samtidigt som vissa grupper uppmanas att ta fler påfyllnadsdoser vaccin.

Men Anders Tegnell menar att hälso- och sjukvården och övriga samhället håller på att återhämta sig efter några jobbiga år.

– Vi ser idag små negativa effekter på till exempel vården av cancersjukdomar eller hjärtkärlsjukdomar, och vi är nu tillbaka på samma medellivslängd som tidigare, tack vare att vi vaccinerar, säger han.

Ett avslut för pandemin

Bra Liv:s Mötesarena, som samlar alla 1100 medarbetarna, uppdelat på fyra tillfällen, syftar denna gång både till att vara ett avslut på en mycket intensiv arbetsperiod och samtidigt blicka framåt på vilka områden som ska vara i fokus 2023 och framåt.

Att primärvården gjort en enorm arbetsinsats med covid-19 parallellt med sitt övriga uppdrag, råder det ingen tvekan om, och Bra Liv:s direktör Lotta Larsdotter med flera uttryckte sitt stora tack för arbetet och det engagemang som finns.

– Sträck på er och var nöjda med det ni gjort. Er insats har gjort skillnad för länsinvånarna, sa Rachel De Basso (S) ordförande för nämnd för folkhälsa och sjukvård bland annat i ett inledningstal.

Jönköpings län stack ut

I ett nationellt perspektiv stack Jönköpings län ut på flera sätt under pandemin.

– Förutom att vi hade det första bekräftade fallet så hade vi också en utdragen hög belastning vården 2021, och vi upplevde inte riktigt de olika vågor som andra regioner gjorde, förklarade smittskyddsläkare Malin Bengnér, när hon beskrev pandemin ur sitt perspektiv.

För hennes del blev det ett mycket intensivt arbete, där inte minst mediakontakter tog stort utrymme, en del av arbetet som hon prioriterade för att få ut viktiga budskap till allmänheten.

Tidigt under pandemin tog Region Jönköpings län också beslut om att primärvården skulle få ansvaret för bland annat provtagning av covid-19.

Säker covidvård en framgång

Det gav också förutsättningar för att införa processen Säker covidvård. När mönstret blev tydligt att allt för många patienter som sökte vård fick tas omhand direkt i intensivvård, skapades ett system där varje vårdcentral följde upp de presumtiva riskpatienter som testat positivt för covid-19, genom i princip dagliga kontakter.

När nästa pandemi kommer går inte att förutsäga, bara att den troligen kommer.

Anders Dybelius, författare och universitetslektor i historia vid Jönköping University, gav en mycket intressant tillbakablick på tolv gemensamma faktorer som ständigt återkommer i samband med pandemier och hur det påverkat spridningen i samhället. Det utses till exempel alltid en, flera eller hela folk som syndabockar för det som sker.

– Det rysk-japanska kriget, 1904-1905, var det första kriget där det dog fler människor av vapen än av sjukdomar. Då förstår man vilken fiende vi har i sjukdomar. Det finns fem faktorer som kan sätta en pandemi i rullning: Krig, folkvandringar, naturkatastrofer, klimatförändringar och mikroorganismers sjukdomsrelaterade gener, förklarade Anders Dybelius, och tog med primärvårdens medarbetare på en resa genom bland annat Perikles pest, digerdöden, Malaria, Gula febern och Koleran.

 

 

TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM