József fortbildar utlandsrekryterade läkare i svensk hälso- och sjukvård

– Jag kom till Sverige som färdig distriktsläkare och hade jobbat tre-fyra år i Ungern med egen praktik. Men sjukvårdens organisation i Ungern och Sverige är helt olika uppbyggd, så rutiner och utredningsgångar var helt nya. Så jag hade stor nytta av den introduktion på fyra månader som jag fick här, säger han.

Skapade effektivare struktur

Det var Vårdcentralerna Bra Liv som startade Nässjö Utbildningscentrum på rekordtid som ett sätt att få effektivare och bättre struktur på introduktionen för de utlandsutbildade läkare som det finns ett ständigt behov av till primärvården. Under de här tio åren har totalt cirka hundra läkare passerat genom NUC, ett tiotal per år, uppdelat på en grupp på våren och en på hösten, vardera cirka fyra månader. Genom åren har rekryteringsländer som Polen, Ungern, Rumänien och Spanien dominerat, men även i viss mån bland annat Serbien och Kroatien.

Kommer med fast anställning

Läkarna har fått en fast anställning på en av Bra Liv:s vårdcentraler i länet, sedan de klarat det svenska språktestet, som numera är C1-nivån.

Men tjänsten inleds med introduktionen på NUC för att ge en djupare introduktion i det svenska sjukvårdssystemet.

– Tre dagar i veckan är de här hos oss, en dag i veckan på sin vårdcentral och fredagar har de gemensamt seminarium med teoretisk utbildning, beskriver József Sonkády.

Dagarna på NUC ägnas åt att ta emot patienter som via Nässjö vårdcentral tackat ja till att istället träffa en utbildningsläkare tillsammans med en handledare under en hel timme på NUC. Efter varje patientbesök görs en avstämning av hur det fungerade.

”Helt andra krav på distriktsläkare i Sverige”

– Den medicinska utbildning de fått har förstås räckt bra i hemlandet, men kraven på en distriktsläkare i Sverige är helt annorlunda. Här i Sverige behåller vi patienten mycket längre i primärvården och styrs av våra Faktadokument. I till exempel Ungern remitterar man patienten mycket tidigare till specialistvården, förklarar han.

Under den fyra månader långa introduktionen får utbildningsläkarna gå från ständig närvaro av handledare vid patientmötet och enklare medicinska problem, till allt mer avancerade frågeställningar och självständigt arbete. För handledaren handlar det om att bedöma den medicinska kompetensen, hur patienten bemöts och hur rutinerna fungerar.

– Det finns ganska många praktiska och teoretiska saker att lära sig, kring till exempel lagstiftning, remisshantering och diktering. Här får de göra det i en lugn och trygg takt. Här går vi också igenom de olika behandlingsstegen för olika diagnoser, säger József, och tar halsfluss och den stegvisa bedömningen om antibiotika ska användas, som ett exempel.

Språket är nyckeln

Han betonar hur viktigt det är att träna svenska språket, vilket ofta är nyckeln för att yrkeslivet ska fungera.

– Alla klarar C1-nivån när de kommer, men här får de möjlighet att prata med kollegor och patienter och träna sig på språket. När jag kom för tio år sedan uppmanades vi att lyssna på ”nyheter på lätt svenska” på radion för att träna. Första halvåret är kämpigt med språket för många och till det kommer alla praktiska delar. Men här får de möjlighet till handledning, feedback och tips om vad de behöver förbättra. Vi har bland annat mitterminsbedömning där vi går igenom hur utbildningen fungerar, säger han.

Likvärdig introduktion

Varje utbildningsomgång på NUC har 4-6 platser. Fem utbildningsläkare samtidigt är idealiskt, tycker József. Satsningen på NUC gör introduktionen mer effektiv än att varje vårdcentral skulle genomföra den själv.

– Dessutom blir det likvärdigt. Alla utbildningsläkare får samma introduktion, samtidigt som vi försöker individualisera den.

Många utlandsutbildade läkare får legitimation direkt efter sin grundutbildning. Om de då direkt tar arbete i Sverige får de inte den viktiga allmäntjänstgöringen som hittills ingått i den svenska läkarutbildningen och som krävs för legitimationen. Men genom att Sverige anpassar sig till EU-utbildningen, ersätts allmäntjänstgöring, AT, av bastjänstgöring, BT, vilket utlandsutbildade får göra genom tjänstgöring på olika kliniker.

Fortsätter med ett års bastjänstgöring, BT

– Vi har flera utbildningsläkare som när de har avslutat hos oss, fortsätter med ett års BT.

Själv kom József och hans familj med hustrun Eva, också läkare, och barnen till Sverige utifrån skäl som trygghet, uppväxtmiljön för barnen och socialt nätverk.

– Vi siktade egentligen mot Norge i första hand, men var här på studiebesök och lockades av lugnet, klimatet och det geografiska läget.

 Efter intervjuer med tre vårdcentralschefer blev det jobb på Nässjö vårdcentral.

– Jag började introduktionen här på NUC i februari 2013 och blev efter en förkortad specialistutbildning, ST, godkänd distriktsläkare i Sverige i februari 2015. Så totalt tog det två år, säger han med ett leende.

Läste svenska intensivt

Språkstudierna var omfattande.

– Vi läste svenska intensivt, redan hemma i Ungern och sedan i Barcelona, och vi fick hjälp av Bra Liv med att ordna bostad när vi kom till Nässjö. Jag trivs väldigt bra här, säger han.

Efter fem år i Bodafors gick flytten till Jönköping, bland annat utifrån skolval för barnen.

Utifrån sin egen erfarenhet har han förstås stor förståelse för vad de utlandsutbildade läkarna går igenom, särskilt de som bryter upp från släkt och vänner och flyttar till ett nytt land.

Blivit pedagogisk ledare

– Sommaren 2022 fick jag frågan om jag ville ta över som pedagogisk ledare för NUC tillsammans med verksamhetschef Maria Ahlin. Jag kände mig mogen för den här utmaningen. Jag känner igen mig i läkarnas situation, deras oro och svårigheter. Ännu svårare är det om det finns en annan familjemedlem som inte får samma språkutbildning och chans till arbete. Jag vet hur svårt det är att lämna släkten och inte ha mor- eller farföräldrar i närheten när barnen växer upp, säger han.

Fortfarande finns ett stort behov av rekrytering av utlandsutbildade läkare, till såväl primärvården som slutenvården, som också köper in sig på platser på NUC. Men József Sonkády konstaterar att det är långa processer.

– Från att en läkare får en tanke på jobb i Sverige tills hen är på plats och kan arbeta självständigt, handlar det om ungefär fyra år.

”Den här tiden har hjälpt mig mycket”

I mitten av januari 2023 var det avslutning för den senaste gruppen utbildningsläkare på NUC.

– Den här tiden hjälper mig jättemycket. Jag tog examen i juni hemma i Barcelona. På måndag ska jag nu börja mitt bastjänstgöringsår här, säger Queralt Vilaseca Gramunt, som fått anställning på Bra Liv Gislaveds vårdcentral.

Att hon valt Sverige istället för Spanien för sitt yrkesliv har en enkel förklaring.

– Det är kärleken. Min sambo är svensk, så vi pratar hela tiden svenska hemma, säger hon.

”Många vänner i Sverige som vi besökt”

Kollegan Aleksandra Kaznowska-Popik har valt att lämna hemlandet Polen för arbete på Bra Liv Mullsjö vårdcentral.

– Jag har jobbat tio år som distriktsläkare i Polen. Min pappa är lärare i svenska i Polen så vi har många vänner här i Sverige och har besökt Sverige ofta. Han är tokig i att fira svenska traditioner, som till exempel lucia, säger hon med ett skratt.

Genom rekryteringsföretaget fick hon erbjudande om jobb i Region Jönköpings län och Västra Götalandsregionen, vilket ledde fram till en tjänst på Mullsjö vårdcentral.

– Den här introduktionsutbildningen har haft väldigt bra balans, med kontakt med min arbetsplats, fortbildningsdagar om svensk kultur och historia och stöd för att komma in i arbetet. Det är stor skillnad på mitt arbete här och i Polen, säger hon.

MIKAEL BERGSTRÖM