Njursjukvård för barn handlar om allt från sängvätning till transplantationer

Leende kvinna stående i en korridor
Ann Vilbertsson, sjuksköterska och uroterapeut på barn- och ungdomsmedicinska kliniken, är särskilt inriktad på sjukdomar som rör njurar, urinblåsa och till viss del tarmar. Foto: Helena Dovier

Barn, precis som vuxna, kan få njursjukdomar som i svåra fall leder till behov av njurtransplantation. Nu finns teknik som gör att vissa sjukdomar med kopplingar till njurarna kan upptäckas redan på fosterstadiet, och att transplantationer därmed kan undvikas.

På barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping får barn och unga hjälp med en mängd olika sjukdomar och besvär. Ett av klinikens områden är njursjukdomar. I det ingår bland annat att sängvätning, problem med urinblåsan, infektioner i urinvägarna och sjukdomar i njurarna.

Sängvätning är inte farligt

Ann Vilbertsson arbetar som sjuksköterska och uroterapeut på barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Det innebär att hon är särskilt inriktad på sjukdomar som rör njurar, urinblåsa och till viss del tarmar. Den vanligaste patienten som Ann Vilbertsson träffar är ett barn som har problem med sängvätning eller som läcker urin på dagtid, så kallad daginkontinens.

– Daginkontinens hänger ofta ihop med förstoppning. Barn som inte bajsar tillräckligt får hårt bajs. Då gör det ont att bajsa och då vill barnet inte göra det. Det kan leda till att bajset trycker på urinblåsan, vilket i sin tur gör att tarmen blockerar så att barnet inte kan kissa eller att man kissar på sig, säger Ann Vilbertsson.

Sängvätning är inte farligt och det kan behandlas på flera olika sätt. I första hand ansvarar de fem barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Eksjö, Huskvarna, Jönköping, Nässjö och Värnamo för behandlingen. Om ytterligare behandling behövs remitteras barnet till barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. Det finns i huvudsak två typer av behandlingar; dels en tablett som gör att urinen koncentreras på natten så att den får plats i blåsan, dels ett larm.

Barnet behöver vara delaktigt i behandlingen

När larm används fästs en dosa på tröjan uppe vid axeln, och därifrån går en sladd som fästs på trosan eller kalsongen. När det kommer en droppe vibrerar larmet så att barnet vaknar. Sängvätning växer bort med tiden. Någon procent av befolkningen har det även i vuxen ålder, men då finns det andra mediciner att ta till.

Ann Vilbertsson berättar att det är viktigt att barnet är delaktigt i behandlingen mot daginkontinens eller sängvätning.

– Jag måste motivera barnet till att vara med på behandlingen. Till barn som har besvär med daginkontinens brukar jag säga att ”du måste bestämma om du vill bli torr, och i så fall kan du bli det”. Jag kan få hjälp av familjen genom att de erbjuder någon liten belöning, men det är viktigt att barnet är med och tar ansvar för behandlingen. Barn som har besvär med sängvätning kan till exempel ansvara för att sätta på larmet tillsammans med föräldrarna. Ibland skickar jag med en dagbok där de skriver på kvällen om barnet har varit på toaletten och om barnet har bytt kläder när det har blivit blött. Det handlar om att medvetandegöra för både barnet och föräldrarna så att allt inte bara fortsätter som tidigare.

Föräldrarna får verktyg

Och om motivationen tryter hos barnet, hur gör Ann Vilbertsson då?

– Ibland behöver vi göra ett uppehåll i behandlingen, för annars blir det en massa tjat i familjen och då blir allt ännu värre. Det kan också uppstå en försvarsmekanism hos barnet som innebär att när det har blivit blött i byxorna så vill barnet inte prata om det. Då får jag backa undan. Det har också hänt att jag har ordnat med psykologhjälp. Då kan föräldrarna få fler verktyg för att kunna hantera situationen hemma så att det inte blir konflikter kring att barnet kissar på sig. Det är lätt hänt att föräldrarna blir frustrerade och därför blir arga på sina barn. Det gynnar inte alltid barnet. Det är bättre att försöka vända på det genom att fråga varför det blev som det blev och vad vi kan göra för att det inte ska hända igen.

Påsdialys i hemmet

En mer allvarlig situation uppstår vid inflammation i någon av njurarna. Det kan ske som en immunologisk reaktion i njuren efter en infektion någon annanstans i kroppen. Då kan barnet behöva bli inlagt på kliniken och få antibiotika, kortison eller vätskedrivande läkemedel.

Barn som råkar ut för att båda njurarna slutar att fungera transporteras i första hand till Göteborg för att få akut dialys. Därefter kan de få så kallad påsdialys i hemmet. Det är en sinnrik metod som innebär att den egna bukhinnan används som filter för att rena blodet. Läs gärna mer om påsdialys på 1177.se.(Extern länk)

Njurar doneras ofta av släktingar

Barn som har njurar som inte fungerar alls kan behöva få en ny njure med hjälp av transplantation.

– Det görs också i Göteborg. Barnen får ofta en njure av en släkting. Därefter kommer barnen till dagvården hos oss. Nästa steg är att de börjar gå på vår mottagning och kommer hit för kontroller var sjätte eller åttonde vecka, säger Ann Vilbertsson. 

Ultraljud visar urinproblem redan på fosterstadiet

För att undvika njurtransplantationer finns det i dag metoder att upptäcka problem redan på fosterstadiet.

– En del pojkar har ett tillstånd som kallas uretravalvel. Det kan upptäckas redan när barnet ligger i magen. Uretravalvel innebär att en slemhinneflärp som finns långt bak i urinröret orsakar ett hinder när barnet ska kissa. När barnet föds avlastar vi blåsan på en gång genom att direkt sätta in en kateter (en slang) till urinblåsan via magen och koppla katetern till en urinpåse. Barn med uretravalvel opereras alltid, och det gör att de flesta slipper att njurtransplanteras. Många blir helt normalfungerande efter operationen, säger Ann Vilbertsson.

Ett annat exempel på hur njurproblem kan undvikas handlar om reflux. Det innebär att i stället för att urinen rinner ur kroppen när barnet kissar så backar den uppåt åt njurarna.

– Man kan se en reflux på ultraljudet när barnet ligger i magen. Direkt när barnet är fött får det en liten dos förebyggande antibiotika varje dag för att barnet inte ska få urinvägsinfektion i njurarna, säger Ann Vilbertsson.

En reflux växer alltid bort med tiden, men i vissa fall kan det bli aktuellt med operation.

Prata om kroppens signaler

Hennes bästa råd för att hålla urinblåsan i bra skick är att se till att sköta blåsan och kissa regelbundet, cirka var tredje timma.

– Föräldrar behöver prata med sina barn om kroppens signaler. Vi äter och dricker varje dag, och det som vi äter och dricker måste komma ut också. Man behöver ta sig tid till att gå på toaletten, säger Ann Vilbertsson.