Lokal stiftelse stöttar cancerforskning och patientprojekt

En sjuksköterska står vid en brits där en patient sitter och fyller i ett formulär.
Kan illamåendet vid cellgiftsbehandling mot bröstcancer minska med mer individuell behandling mot illamåendet? Onkologsköterska Delmy Oliva låter patienterna fylla i illamåendedagbok och livskvalitetformulär som ett led i forskningen. Foto: Johan W Avby
En sjuksköterska står vid en brits där en patient sitter och fyller i ett formulär.Två kvinnor står utomhus framför en byggnad

Kan illamåendet vid cellgiftsbehandling mot bröstcancer minska med mer individuell behandling? Det är en av frågeställningarna i ett forskningsprojekt i Region Jönköpings län, finansierat av bland annat den lokala stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköping.

– Illamående är en av biverkningarna vid cellgiftsbehandling som drabbar ungefär 85 procent av patienterna. Men samma cellgift kan ge väldigt olika illamående. En del drabbas i början av behandling, andra i slutet, vissa har illamående under hela tiden, säger Delmy Oliva, specialistsjuksköterska i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov.

Hittat biomarkörer

I en första studie har hon och hennes kollegor hittat tre biomarkörer hos vissa patienter som påverkar illamåendet. Nu fortsätter arbetet med att se om kunskapen om biomarkörerna kan användas för att individanpassa behandlingen för att minska illamåendet. Totalt 800 patienter på fyra sjukhus ska ingå i studien.

– Det handlar om patienter som får samma typ av cellgiftsbehandling vid bröstcancer. Vi styr behandlingen genom att hälften får standardbehandling mot illamående, antiemetika som det kallas, medan hälften får individuell behandling utifrån de biomarkörer de har, för att se om detta ger bättre effekt, säger Freddi Lewin, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov, medforskare och ordförande i nationella arbetsgruppen för nya cancerläkemedel.

Studie med lokal finansiering

Detta är en av de kliniska forskningsstudier som genomförs med finansiering av stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköping, bildad 1972.

– Genom stiftelsen finns det fantastiska möjligheter att få ett startbidrag till sin forskning. Stiftelsen har ganska bra ekonomi och för den som söker finns det god chans att få ekonomiskt stöd om man uppfyller kraven på att det ska vara genomförbart, ha nyhetsvärde och att det finns forskningskompetens, säger David Robinson, överläkare och sekreterare i stiftelsen.

God långsiktig förvaltning av donerade medel och mycket låga omkostnader gör att stiftelsen varje år kan dela ut 650 000 kronor.

”Resultat kan användas snabbare”

Att det finns en lokal fond för forskning har förstås stor betydelse.

– Det känns betydelsefullt att på ett regionalt plan vara med och aktivt kunna stötta cancerforskning. Att se att de pengar vi går in och stöttar med från stiftelsen ger positiva resultat för cancerforskning och drabbade, säger Stina Sinclair, ordförande för stiftelsen.

Även patientorienterade projekt kan få bidrag från stiftelsen. Ett exempel är Hjärtats Hus, en samlingspunkt för personer som drabbas av cancersjukdom och närstående. Hjärtats Hus fick startbidrag 2016 och har blivit en mycket lyckad satsning, nu med ekonomiskt stöd från Region Jönköpings län och Arvsfonden.

Hjärtats Hus planeras i Värnamo

– I oktober i år startade vi också verksamhet i Eksjö. Nu är målet att starta även i Värnamo i mars 2019. Lokal har vi snart klart, och nu söker vi volontärer att driva verksamheten. Vi vet att behovet finns, säger Maggie Målevik, initiativtagare och projektledare.

Läs mer:

De forskar om bröstcancer med stöd från lokal cancerstiftelse

Lokal fond stöttar klinisk cancerforskning

Hjärtats Hus en växande mötesplats för patienter och närstående