”En bra utemiljö kan ge lugn, trygghet och livsvilja”

Anna Bengtsson står vid ett grönskande träd och tittar in i kameran
Anna Bengtsson, landskapsarkitekt, forskare och lärare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp, har använt befintlig kunskap om naturmiljöns hälsoeffekter när hon med Ryhovsområdet som forskningsobjekt har utvecklat verktyg för processen att designa utemiljöer.

Naturmiljön har stor betydelse för vår hälsa. I ett flerårigt forskningsprojekt har regionfastigheter, Region Jönköpings län, samarbetat med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Lund, för att använda den kunskapen när nya utemiljöer skapas. Nu planeras en fortsättning med forskning på hälsoeffekterna.

– För allas hälsa och välbefinnande är det betydelsefullt med tillgång till naturmiljö, ibland även vild naturmiljö, säger landskapsarkitekten och forskaren Anna Bengtsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och fortsätter:

– För den enskilda människan kan ett naturintryck avgöra om man i en svår och tung situation känner att det finns anledning att fortsätta att existera. Miljön omkring oss är väldigt fundamental. Vi har behov av en miljö som signalerar lugn, trygghet och överlevnadsmöjlighet, och som bidrar till vår livsvilja. Inomhusmiljön präglas av vårdens förutsättningar och medicinska behov, medan utemiljön kan vara kontakten med det vanliga livet och därför är en resurs som inte ska underskattas.

Samarbete sedan 2013

Redan 2013 inledde Anna Bengtsson och hennes kollegor ett samarbete med dåvarande landstingsfastigheter, mark&trädgård, sedan landskapsingenjör Robert Burman kontaktat SLU för att få råd hur utemiljöer skulle utformas med hänsyn till forskningen om hälsoeffekter.

Forskningssamarbetet har bland annat lett till fram till olika modeller och verktyg för att utveckla utemiljön som resurs i vårdsammanhang.

Verktyg för designprocesser

– I den doktorsavhandling som jag redan hade påbörjat utvecklade jag ett verktyg för evidensbaserade designprocesser, som vi sedan testat på Ryhov. Vi fick också hjälp att utveckla verktyget genom de intervjuer som vi gjorde med företrädare från olika verksamheter. Arbetet på Ryhov har handlat om hur vi använder den forskning som finns om hälsoeffekterna när vi designar utemiljö, berättar Anna Bengtsson.

Detta har bland annat lett till att frågorna kring utemiljön numera kommer in tidigt i byggprocesser. För de stora pågående byggnationerna på Höglandssjukhuset och Länssjukhuset Ryhov har planeringen för utemiljön startat tidigt och planer finns för hur sjukhusparker och gårdar ska utformas med blommor, träd, promenadstråk, sittgrupper, vattenspeglar, skogsmattor, pergola och liknande. Det handlar både om att skapa utemiljöer som ger intryck, men också ger möjlighet till avskildhet.

”Vi samarbetar för bästa kunskap”

– Samarbetet med SLU har betytt mycket. Det är viktigt för oss på regionfastigheter att samarbeta med de som har bäst kunskap inom området i Sverige, säger landskapsingenjör Robert Burman. På så sätt kan vi använda aktuell kunskap när vi utformar våra miljöer, så att de får en så bra kvalitet som möjligt.  Kostnaderna för utomhusmiljöerna är små i förhållande till övriga byggkostnader och kostnaden för vården i byggnaderna.  Resurserna är ändå begränsade, men när vi kan visa på utemiljöernas betydelse för vårt välbefinnande och hälsa utifrån aktuell forskning, så är det viktigt att prioritera utemiljöerna, säger han.

Rapport är klar

Forskningssamarbetet har nu resulterat i rapporten ”Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang”, och kunskapen används när så kallade grönstrukturplaner tas fram, hittills för Ryhov, under 2019/2020 för Höglandssjukhuset och Värnamo sjukhus. Kunskapen finns nu också i det program som många av landets landsting och regioner använder när nya lokaler ska utformas.

Fortsatt forskning om hälsoeffekterna

Anna Bengtsson hoppas på ett fortsatt samarbete, bland annat med forskning om utemiljöns hälsoeffekter.

– Vi har tillsammans med forskare på Jönköping University sökt pengar där vi med Ryhovsområdet som exempel vill studera betydelsen av de olika utezonerna på klinisk nivå. Personalen måste också få mer kunskap om hur utemiljön kan användas, inte bara som en kuliss utan som en del i vården. Här är till exempel intensivvårdsavdelningen på Ryhov ett föredöme med sin gård där patienter får komma ut.

Läs mer:

”En bra utemiljö kan ge lugn, trygghet och livsvilja”

En läkande utemiljö vid sjukvårdens nya lokaler