Stora rehabiliteringsinsatser under och efter sjukhusvård för covid-19

Stora rehabiliteringsinsatser under och efter sjukhusvård för covid-19

En sjukgymnast tränar en patient
Ann Engqvist, sjukgymnast på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov, har under våren mött många patienter sjuka i covid-19 som haft stort behov av rehabilitering. Kroppens muskler är utslagna. Tröttheten är påtaglig. Varje fysisk aktivitet är en utmaning. Så brukar utgångsläget vara, särskilt för den som vårdats i intensivvård, och mobiliseringen börjar då redan på IVA. (Bilden är arrangerad med fingerad patient). Foto: Johan W Avby
En sjukgymnast tränar en patientPorträtt av en kvinnaGruppbild på åtta kvinnorPorträtt av en kvinna i vårdkläderPorträtt av en kvinna i vårdkläderPorträtt av två kvinnor i vårdkläderPorträtt av en man i glasögonPorträtt av en kvinna i brun tröja

Drygt 500 invånare i Jönköpings län har under 2020 behövt sjukhusvård för covid-19. I många fall krävs en lång rehabilitering tillbaka till normalt liv igen, en rehabilitering som börjar redan på intensivvården för de patienter som vårdas där.

– Jag och mina kollegor besöker patienten redan när hen ligger nedsövd i intensivvård. Vi går igenom och rör patientens armar och ben för att minska stelheten i kroppen när patienten sedan vaknar. Detta sker dagligen, samtidigt som personalen också gör samma sak, säger Ann Engqvist, sjukgymnast på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Anne Ekström i Jönköping var en av de länsbor som blev så sjuk att hon behövde intensivvård. 20 dygn blev det, varav 12 dygn nedsövd. Hennes första minne av rehabiliteringen är från covidavdelningen när en sjukgymnast kom för att mobilisera henne. Det blev bland annat korta promenader med rullator och träning med boll.

”Märkte tydliga framsteg i träningen”

– Jag lärde mig gå igen på tio dagar. Jag fick också träna med boll. Bollen tyckte jag var larvig. Jag klarade att ta emot den, men inte kasta tillbaka. Det gick helt enkelt inte. Då insåg jag att det inte var så larvigt… Jag märkte sedan tydliga framsteg i träningen – som var jättebra, säger Anne Ekström.

Hon beskriver en sjukvård och ett omhändertagande av vårdpersonal som var fantastiskt. Men också om en organisation som bitvis var rörig.
– Allt var så nytt och personalen visste inte riktigt hur de skulle behandla mig. Hela tiden kom det ny personal. Jag hade också väldig ångest, men jag blev fantastiskt väl bemött och fick fin behandling.

Vården och rehabiliteringen fick ställa om

Den medicinska vården fick snabbt ställa om under våren 2020 för att ta hand om patienter sjuka i covid-19. Det gäller också alla yrkesgrupper som är inblandade i rehabiliteringen.

– Medarbetarna gör ett fantastiskt arbete med att hela tiden hålla sig uppdaterade med senaste kunskapsläget som särskilt i början av pandemin var under snabb utveckling. De har arbetat intensivt med att implementera detta i mötet med patienten men även varit måna om att sprida det till kollegor både inom sjukhusen i länet och till de som arbetar i den nära vården. Detta genom att bland annat spela in filmer som stöd för personal men även för patienter, säger Susanne Almers, verksamhetschef rehabiliteringscentrum.

Grupp bildades för samverkan

Redan hösten 2019 skapades Samordningsgrupp rehabilitering för att förbättra samverkan mellan sjukhusvård, primärvård och kommunala insatser.

– Vi hann skapa samordningsgruppen, sätta uppdrag och spelregler på plats, rita in vårt i ledningssystemet och ta fram ett årshjul för 2020. Sedan kom coronaviruset, säger Karin Wihlborg, sammankallande i gruppen.

Processkarta gjorde över rehabiliteringskedjan

Därmed blev Samordningsgrupp rehabilitering operativ och tog fram processkarta över en covidpatients hela rehabiliteringskedja.

Här deltar förutom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i intensivvård och på vanlig vårdavdelning, en rad yrkesgrupper som sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist, kurator och psykolog.

– De patienter som varit allvarligt sjuka och vårdats i intensivvård är väldigt muskelsvaga. De behöver hjälp för att till exempel orka äta och orka sitta upp. Sjukgymnastens roll är att ”väcka liv” i muskulaturen i kroppen, medan mitt bidrag till exempel kan vara att patienten får en lyftsele som fungerar bra och en rullstol som är bra och går att halvligga i, säger Kajsa Nyberg, arbetsterapeut på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Bedömning av aktivitetsförmågan

Även de patienter som inte behövt intensivvård behöver ofta insatser, inte minst i form av bedömningar av sin aktivitetsförmåga.

– Här handlar det om att uppmärksamma både patienten och vårdteamet på att det kan finnas vardagsproblematik som behöver lösas, säger Kajsa Nyberg.

Problem med rösten och förmågan att svälja är vanligt hos den här patientgruppen.

”Jobbigt få igång rösten och sväljförmågan”

– De patienter som varit intuberade har då haft en tub mellan stämbanden och ner genom svalget. Bukläge har varit gynnande i covidvården, men det har då krävts högre lufttryck i tubens kuff, vilket kan påverka rösten och sväljförmågan. De är ofta väldigt hämmade och trötta och det kan vara jobbigt att få igång rösten och sväljförmågan, säger Emma Bäckeper, logoped på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Våren 2019 gick hon en vidareutbildning i ”logopediska insatser vid trakeostomi” (öppning i halsen), något som hon haft stor nytta av i behandlingen av covidpatienter.

För henne som logoped handlar det om att skapa ett träningsprogram för patienten.

Övningar för sväljmuskulaturen

– Vi gör en test av sväljförmågan och gör sedan en måltidsbedömning om vilka konsistenser av mat som patienten klarar. Det handlar om både säkerhet och effektivitet kring sväljningen. Det är viktigt att vi frågar vad patienten är sugen på, vad som är lättast att äta och motiverar att till exempel dricka näringsdryck. Vi har olika övningar för att stärka sväljmuskulaturen och det är viktigt att börja träningen så fort patienten orkar efter IVA-vården.

I det här arbetet har de ett tätt samarbete med dietister.

”Kosten grundläggande”
– Kosten är grundläggande för allt. Återhämtningen efter covid-19 tar längre tid om patienten inte får i sig tillräckligt med energi, säger Louise Larsson och Camilla Swanpalmer, dietister på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Många patienter behöver sondmatas den första tiden i rehabiliteringen. I sin sond får de då speciellt anpassad kost.

Nästa steg är att börja med vanlig kost. Detta sedan logoped bedömt att sväljförmågan är tillräcklig för detta.

Upptrappning av kosten i tre steg

– Det handlar då om en proteinrik och energirik kost för att få tillbaka muskelmassan. Upptrappningen brukar ske i tre steg, från timbalkost som kan ätas med enbart gaffel, till grov paté och sedan vanlig kost. Den kan då mixas eller serveras som puré, för att underlätta sväljningen, förklarar de.

För Annica Lindén, kurator på rehabiliteringscentrum och med tjänst på infektionskliniken, har den här våren inneburit kontakt med många patienter som vårdats för covid-19 och deras närstående:

Snabbt förlopp från fullt frisk

– Det handlar om ett psykosocialt behandlingsarbete utifrån en helhetssyn på patienten. Sjukdomen covid-19 kan inverka på många delar av livet.  Patienten kan ha gått från fullt frisk till livshotade sjuk väldigt snabbt, och det tar tid att ta in. Patienten kan då vara i behov av krisstöd, att sätta ord på det som hänt och få möjlighet att ventilera sina tankar och känslor, vilket är till hjälp i bearbetningen, säger Annica Lindén.

Den som varit svårt sjuk i covid-19 kan även behöva samtal med psykolog för att bearbeta sina upplevelser och känslor.

Kan ge oro, ångest och stressreaktion

– I efterförloppet kan en sjukdom som covid-19 ge oro och ångest och man kan också se akuta stressreaktioner. Därför är det viktigt att vårdpersonalen är uppmärksam på patientens besvär så att vi kan erbjuda adekvata insatser om det finns behov, säger Joakim Orwar, psykolog på rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov.

Anne Ekström har kommit långt i sin rehabilitering, men har fortfarande bland annat svårt att gå, svårt för att stressa och har inte helt återfått lukt- och smaksinnet.

– När jag pratar om sjukdomen känns det på något sätt som att jag inte pratar om mig själv. Så jag tror inte att jag helt har bearbetat det ännu och rehabiliteringen lär fortsätta hela hösten, säger hon.

Läs intervjuer med patient, olika yrkesgrupper samt samordningsgruppen rehabilitering:

Samordningsgrupp rehabilitering: Stort rehabiliteringsbehov under och efter covid-19

Anne vårdades 50 dygn för covid-19

Sjukgymnasten: Lång väg tillbaka efter vård på covid-IVA

Arbetsterapeuten: Hjälpmedel viktiga för att få ett fungerade vardagsliv efter covidsjukdom

Logoped: Covidpatienter behöver träna röst och sväljning

Dietister: Kosten är grundläggande för att ge energi till återhämtningen efter covid-19

Kurator: Psykosocialt stöd kan behövas för både patient och närstående

Psykolog: Uppmärksamheten kring covid-19 ger djupa avtryck i mångas medvetande

 

Läs mer på 1177.se:

1177.se: Egenvård och rehabilitering efter covid-19