Sjukhusvårdade covidpatienter erbjuds uppföljning

Sjukhusvårdade covidpatienter erbjuds uppföljning

Fyra kvinnor står utomhus och tittar in i kameran
Hur mår de cirka 550 länsbor idag som sjukhusvårdats för covid-19? Finns det kvarstående symtom och behov av uppföljning som hälso-och sjukvården behöver tillgodose? Det vill nu Region Jönköpings län och länets kommuner följa upp genom frågor. Från vänster: Maria Palmérus, verksamhetschef för infektionskliniken, Annelie Forsgren, teamchef äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, Malin Hegen, biträdande verksamhetschef rehabiliteringsmedicinska kliniken, samt Ulrika Stefansson, utredare folkhälsa och sjukvård, ingår i arbetsgruppen. Foto: Mikael Bergström

Hur mår de cirka 550 länsbor idag som har sjukhusvårdats för covid-19? Det ska Region Jönköpings län undersöka genom uppföljande frågor. I dagarna sker det första brevutskicket, till cirka 250 länsbor som skrevs ut till och med maj, som erbjuds svara på frågor. Om några veckor ett andra utskick till patienter som skrev ut från maj.

– Vi vill fånga upp de eventuella kvarstående besvär som inte var möjliga att värdera vid utskrivningen från sjukhus eller som inte var så tydliga då och erbjuda vår hjälp, säger Maria Palmérus, verksamhetschef för infektionskliniken i länet och avsändare av brevet.

Upptäcka kvarstående problem

Utöver det görs nu ytterligare en uppföljning av patienter som haft covid-19, för att fånga upp de kvarstående problem som patienterna eventuellt kan ha och som kanske inte blir tydliga förrän efter en tid i hemmiljö.

– Jag tror att det kan finnas patienter som har behov av ytterligare uppföljning av kvarstående besvär relaterade till covidinfektionen. En del kan tycka att det tagit tid att få till denna strukturerade uppföljning, men det är också så att vi har lärt oss mycket om sjukdomen och därmed fått kunskap om vad det är vi ska följa upp och vem som gör det bäst, säger Maria Palmérus.

Arbetsgrupp bakom uppföljningsfrågor

En arbetsgrupp med representanter från alla delar i vårdkedjan har tagit fram uppföljningen som består av ett antal frågor om hur patienten mår idag och hur vardagen fungerar.

– Vi har rutiner kring både den medicinska delen och rehabiliteringsdelen i de frågor som vi nu skickar ut, säger Malin Hegen, biträdande verksamhetschef för rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

”Behov av att berätta”

– Det finns ett behov av att få berätta om sina symtom och hur man har det hemma. Många har varit föremål för en rad insatser i sjukvården men är nu hemma med symtom som kanske ingen mer än familjen känner till, Ulrika Stefansson, utredare folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län

I brevutskicket erbjuds de länsbor som har vårdats på sjukhus för covid-19 och som har kvarstående besvär att i första hand kontakta sin vårdcentral via 1177.se och svara på ett frågeformulär, eller via telefon för att svara på frågor muntligt.

Hoppas på stort intresse

– Vårt syfte är att erbjuda stöd till de personer som fortfarande har behov. Sedan får vi se hur svaren ser ut, om många har kvarstående problem med till exempel andningsfunktion, lukt- och smak, rörelseförmåga, trötthet och kognition, eller om de flesta problem är omhändertagna. Vi vill bland annat se om det finns kvarstående kognitiva funktionsnedsättningar, säger Malin Hegen.

Att det skiljer så stort i återhämtningen inom gruppen covidvårdade har förstås också varit en utmaning när frågorna formulerats.

Användas i primärvård och kommunal vård

– Det här materialet kan också primärvården använda för de patienter som inte varit sjukhusvårdade, säger Ulrika Stefansson.

Frågorna kan också användas inom den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen för de personer som vårdats i sitt eget hem.

– Personalen, oavsett kategori, får ett stöd i vilka frågor som är relevanta för att screena vilka problem som kan finnas kvar, säger Anneli Forsgren, teamchef för äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård på Kommunal utveckling.

Det är förstås viktigt att ta hand om svaren på ett bra sätt. De kvarstående problem som upptäckts kan resultera i ytterligare insatser från vårdcentralen.

– Vi lär oss hela tiden och vi kan behöva komplettera vilket stöd vi erbjuder patienterna, säger Karin Karlsson, Faktakoordinator och distriktsläkare.

Återkoppling av patienters oro

Kontakten med de länsbor som sjukhusvårdats kan också innebära att deras oro minskas kring efterförloppet av covid-19.

– Det har betydelse för patienterna att sjukvården tar kontakt efter utskrivning och i många fall kan lugna kring kvarstående problem, men också fånga upp sådant som måste åtgärdas, säger Malin Hegen.

En nationell arbetsgrupp (NAG) ska bildas med representanter från olika nationella programområden (NPO) samt Socialstyrelsen. Denna NAG har som uppdrag arbeta fram hur uppföljning ska genomföras för personer som haft covid-19. Region Jönköpings län kommer att anpassa sin modell för uppföljning utifrån det material som NAG kommer att ta fram.

Fotnot 1: Intensivvårdsavdelningarna i Region Jönköpings län bjuder in de covid-19-patienter som vårdats på IVA till ett möte för att beskriva vilka vårdinsatser patienten fick. Så kallad post-IVA-mottagning genomför länets IVA-avdelningar rutinmässigt för alla patienter sedan ett antal år tillbaka.

Fotnot 2: Arbetsgruppen består av Maria Palmérus, verksamhetschef infektionskliniken, Ulrika Stefansson, utredare folkhälsa och sjukvård, Karin Karlsson, Faktakoordinator och ST-läkare, Julian Pascual Fuentes, geriatriker, Catharina Vik Söderström, enhetschef rehab, Tranås vårdcentral, Charlotte Jansson, områdeschef rehabiliteringscentrum, Malin Hegen, biträdande verksamhetschef rehabiliteringsmedicinska kliniken, samt Anneli Forsgren, teamchef äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, Kommunal utveckling.