Nytt utökat uppdrag för barn och unga med medelsvår psykisk ohälsa

Nytt utökat uppdrag för barn och unga med medelsvår psykisk ohälsa

Enhetscheferna Maria Heiver, Susanne Fornander och Sara Elofsson för barn- och ungdomshälsan.
Enhetscheferna Maria Heiver (söder), Susanne Fornander (öster) och Sara Elofsson (norr) säger att personalens engagemang i utvecklingsarbetet har hjälpt till att lägga grunden i barn- och ungdomshälsans arbete med att ge mer långvarigt stöd till barn och unga som har medelsvåra psykiatriska tillstånd. Foto: Christoffer Hägg

Barn- och ungdomshälsan har fått ett utökat uppdrag för att kunna ge mer långvarigt stöd till barn och unga som har medelsvåra psykiatriska tillstånd. Arbetet ska fånga upp de som är i gränslandet mellan första linjens vård och specialistnivån. Det nya arbetssättet ska även frigöra resurser för de som behöver specialistvård.

I april 2022 hade Region Jönköpings län gjort klart en utredning om hur den primära vårdnivån för barn och unga med psykisk ohälsa kan utvecklas. Utredningen argumenterar för att minst lika många behöver insatser på primär nivå som på specialistnivå. Utredningen ligger sedan till grund för det utökade uppdrag som barn- och ungdomshälsan fick i september 2022, om att ta hand om fler individer med medelsvåra psykiska tillstånd. I april 2023 körde verksamheten igång skarpt.

– Vi har sett att det finns individer som faller mellan stolarna. Nu kan vi säkerställa att det blir mer sömlöst. Om vi hjälps åt så kan vi minska flödet in på specialistnivå. Det frigör resurser för de som behöver specialistvård. Vår personal har gjort en fantastisk resa och hjälpt till att lägga grunden, och engagerat sig i utvecklingsarbetet, säger Sara Elofsson, enhetschef på barn- och ungdomshälsan norr.

Mer långvarigt stöd

Jämfört med tidigare kan barn- och ungdomshälsan från och med april erbjuda patienterna mer långvarigt stöd samt har även möjlighet att använda läkemedel, vilket är en stor skillnad. Tidigare hamnade de patienterna hos barn- och ungdomspsykiatrin (bup) men nu sker en dialog om hur barnen och ungdomarna bäst får hjälp.

– Vi ska hitta vår nya patientgrupp och det är inte alltid så enkelt. När är det vi och när är det bup, var är gränserna? De med diagnosticerad ADHD och autism har vi inte hjälpt förut. Nu gör vi som man gör i flera andra delar vården, att man kan vara på bup och barn- och ungdomshälsan samtidigt, säger Maria Heiver, enhetschef på barn- och ungdomshälsan söder.

Testa nya arbetssätt

Barn- och ungdomshälsan har fått utökade resurser för uppdraget men det gick ganska snabbt från beslut till skarpt läge. De tre enheterna i Huskvarna, Värnamo och Nässjö fick börja anställa personal och hitta läkare. Efter hand har enheterna byggt upp mer trygghet i det nya uppdraget. Det ger också en möjlighet att testa nya arbetssätt.

– På Höglandet kommer vi att testa att ha samtal om stress i grupp för ungdomar. Vi testar att göra det digitalt och så får vi se hur det går och utvärderar efteråt, säger Susanne Fornander, enhetschef på barn- och ungdomshälsan öster.

Bra start i det utökade uppdraget

Sedan 2020 går alla inkommande samtal och remisser om barn och unga med psykisk ohälsa genom enheten ”En väg in, barn och unga, psykisk hälsa”. Efter en telefonintervju eller remissbedömning triageras patienten oftast till antingen barn- och ungdomshälsan eller till barn- och ungdomspsykiatrin. Arbetet med ”En väg in” har varit en bra grund som har lett fram till gemensamma arbetssätt.

– Som vi uppfattar det så är vi på god väg och har fått en god start i vårt utökade uppdrag. Vi ska ha kvar första linjens hjälp men vi har breddat det till de som behöver längre insatser. Kan man klara sig med egenvård så är mycket vunnet men alla har olika behov som vi behöver möta på olika sätt. Vi ger den insats som behövs efter där man är, säger Sara Elofsson.