Hela familjen kan få hjälp vid våld i nära relation

Hela familjen kan få hjälp vid våld i nära relation

Två kvinnor sitter och pratar, den ena med ryggen mot kameran
Ewa Leijon, socialpedagog och behandlare på ATV, möter tillsammans med sina kollegor människor som både utövar våld och utsätts för våld. Det handlar om att kartlägga vilken typ av våld det handlar om, skapa strategier för att hantera oro och ångest och hitta alternativ till våld. (Bilden är arrangerad). Foto: Johan W Avby

Våld i nära relation kan genomsyra vardagen för ett par eller en familj. På mottagningen Alternativ till våld i Jönköpings län kan såväl våldsutövare som våldsutsatt få stöd och samtalsbehandling för att skapa en förändring. Även barn och ungdomar i familjen kan inkluderas och få kunskap om rättigheter och deras roll i familjesituationen.

– Vi kartlägger vilken typ av våld det handlar om, vad våldet står för och hur länge det pågått. Sedan arbetar vi med att skapa strategier för att hantera bland annat den oro och ångest som är kopplat till detta. Det handlar om att både den som är utövare och den som är utsatt ska få verktyg för att hantera sina känslor kring de upplevelser de varit med om, och hitta alternativ, vilket kan ske på olika sätt, säger Ewa Leijon, socialpedagog och behandlare på ATV.

Våld kan uttryckas i många former: Fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt, latent eller som hedersvåld.

Psykiskt våld vanligt

– I de flesta fall handlar det om psykiskt våld, att man till exempel kränker och kontrollerar och använder sin makt. Men i många fall förekommer även fysiskt våld i sammanhanget, säger hon.

Många hör själva av sig till ATV och ber om hjälp, ibland uppmanade av socialtjänst, kvinnojour eller kurator på vårdcentral, som också kan skriva remiss. En annan ingång är skolkuratorer, sedan barn berättat om våld hemma.

– ATV arbetade från början med behandling av våldsutövare. I det arbetet hade vi också kontakt med partner och fick ta del av deras upplevelser. Så det blev naturligt att från 2020 utöka behandlingen också till våldsutsatta och även inkludera barn och ungdomar, då i form av informationssamtal om deras upplevelser, rättigheter, med mera, säger Ewa Leijon.

Kan ta ett helhetsgrepp

Det ger ökade möjligheter till ett helhetsgrepp av en familjs situation.

– Vårt mål är att fånga upp hela familjen och de olika delarna av problemet, särskilt om parterna vill fortsätta att leva med varandra med målet att våldet ska upphöra, säger Ewa Lejon.

ATV får ofta samtal från en av parterna när våldet nått en viss punkt.

– Ofta har våldet lett till en kris i familjen. Den våldsutsatte kan ha lämnat relationen, eller en utövare hör av sig sedan våldet trappats upp. Kanske har socialtjänsten kopplats in eller något annat har hänt som gjort att våldet lyfts fram och utövaren inser att det är dags att ta tag i det. Tar vi emot en våldsutövare så kopplar vi också in partner för att höra dennes berättelse. Blir det aktuellt att involvera hela familjen kan vi ta ett systemperspektiv. Barn och ungdomar har rätt till information om insatser för föräldrarna som påverkar dem, säger Filip Broström, psykolog på ATV.

Handlar om att förstå sammanhangen

Behandlingsstrategin hos ATV har fokus på våldet.

– Det handlar om ansvarstagande och att våldet sker i ett sammanhang som man måste förstå. Vilka delar som ingår i behandlingen varierar och i personalgruppen har vi olika terapeutiska kompetenser, säger Filip Broström.

En behandlingskontakt en gång i veckan sträcker sig ofta över 10-20 gånger.

– Vi når alla i familjen på vår mottagning, men i olika skeden och på olika sätt. Som regel ger vi inte parallell behandling. Om vi till exempel behandlar en våldsutövare kan vi ha enstaka samtal med den våldsutsatte för att stämma av hur den mår, men det är våldsutövaren som behöver behandling, säger Filip Boström.   

Behandlingssamtalen går ut på att förstå mekanismerna bakom våldet, och hitta alternativ.

”Ett val att använda våld”

– Man gör ett val att använda våld. Då handlar det om att ge andra verktyg för att hantera sina känslor. Ofta innebär det istället kommunikation, säger Ewa Leijon.

De ser ofta resultat av sina insatser genom att våldet upphör.

– Det behövs mer forskning om behandlingseffekter. Men våldet i nära relationer har en samhällskostnad på 39,7 miljarder kronor per år i Sverige. Kan man motverka enskilda händelser får det stor effekt, säger Filip Broström.

Blir en familjehemlighet

Han konstaterar att våld fortfarande är ett tabubelagt område att prata om och därför blir familjehemligheter som omgivningen inte upptäcker, eller bara anar.

– Den som är våldsutövare vill ofta inte prata om det, inte se problemet eftersom det kan upplevas skrämmande. För den våldsutsatte är det ofta skamligt att berätta om vad de upplevt och de får sällan utrymme för att prata om det, tyvärr. Ofta möts de då av ”varför lämnar du bara inte”. Det innebär att det är viktigt för oss att lyfta upp vad våld innebär, och både utövare och utsatta som kommer till oss kan ganska snabbt se saker som de inte gjort tidigare. I familjer där man vågar prata om det och barnen känner att de vuxna tar ansvar och tar på sig skulden, ger det ett stort skydd för barnen, säger Filip Broström.

MIKAEL BERGSTRÖM 

Karin: ”Jag har fått hjälp att hantera min ilska”

För Karin kunde ett bråk med maken om till exempel städning, barnuppfostran eller pengar, eskalera till att hon skrek, kastade saker omkring sig och stack iväg. Efter ett års samtalsbehandling hos Alternativ till våld har hon lärt sig att bättre hantera sina känslor och sin ilska.

– Egentligen har vi det väldigt bra och har samma värderingar, jag och min man. Men då och då kunde det uppstå en situation där vi bråkade, som eskalerade med att jag skrek, slog i dörrar, slängde saker omkring mig och sedan stack. Ingen fick fysisk skada av min aggression, men jag förstår ju att det är otroligt obehagligt för den som utsätts. Vet man att en person i relationen kan flippa ut går det inte att leva normalt. Våra två barn blev också rädda och det äldsta barnet kunde följa efter mig bara för att se att jag var okej, säger hon.

Ilskan påverkade familjen

För omkring ett år sedan tog Karin kontakt med Alternativ till våld, sedan hon insett hur hennes ilska påverkade både maken och barnen.

– Jag vill helt enkelt inte vara en sådan mamma. Jag vill att barnen ska vara trygga. Jag var rädd för hur detta kunde påverka min relation till barnen på sikt, säger hon.

Vardagliga saker utlöste

Bråken kunde starta om vardagliga saker, småsaker säger hon själv, kring till exempel städning, barnuppfostran eller hur pengar skulle användas.

– Ofta var det inte oenigheten i sig som var problemet, utan att jag upplevde att jag inte blev lyssnad på, inte blev förstådd. Jag tyckte att jag blev förminskad och då blev jag arg. Min man kunde bråka tillbaka ibland, men ofta försökte han lugna ner mig. Men jag hade jättesvårt att lugna ner mig. Min ilska kunde pågå i timmar, eller till och med något dygn. Utåt sett ser allt bra ut hos oss. Men jag måste erkänna att detta är ett problem för oss alla. Jag blir helt utmattad efter en sådan här situation, sedan förtvivlad över att jag blir den som jag inte vill vara, säger hon.

Prövat terapier tidigare

Så såg det ut när hon kom till ATV för behandlingssamtal.

– Jag har provat olika terapier tidigare och utredning hos psykolog, utan att de kunnat konstatera någon diagnos för mig. Därför var det en stor lättnad att ATV inte behövde sätta en diagnos. Samtidigt förklarade de att mitt beteende var väldigt allvarligt för min relation och mina barn – men att de kunde göra något åt det. Det känns väldigt bra att kunna sitta och prata om ett så tabubelagt ämne och bli bemött med empati och utan fördomar. Det blir ju inte bättre av att man skäms, säger hon.

Fick konkret program

Hon tyckte att behandlingssamtalet gav resultat snabbt:

– Det var fantastiskt att få ett konkret program som handlade mycket om att hur man tacklar sina känslor i nuet. Att jobba med de känslor som triggar igång ilskan. Jag känner mig privilegierad som fått hjälp inte bara med min ilska, utan också mindfulness med insikt om hur man ska ta hand om sig själv och hur man till exempel ska undvika att älta saker.

Stödsamtal för maken

Hennes man har också varit på två stödsamtal hos ATV.

– Det har varit väldigt bra. Han har fått lära sig mer om verbalt våld och att det inte är den våldsutsattes fel eller ansvar. Han har varit mycket stöttande i att jag sökt hjälp hos ATV, säger Karin.

Behandlingssamtal under hittills ett år har gett stort resultat.

– Bråken kan fortfarande inträffa, men mer sällan och framför allt eskalerar de inte på samma sätt längre. Men mitt mål är att detta ska upphöra helt, säger Karin.

Fotnot: Karin är ett fingerat namn

Anna: ”Hjälpen från ATV var helt ovärderlig för mig”

En dag gick det inte längre. Anna, en kvinna i 40-årsåldern, fick av sin vårdcentral tips om Alternativ till våld i Jönköpings län. Inom ett par veckor fick hon komma på ett första bedömningssamtal, vilket ledde till en lång tid med behandlingssamtal för bland annat det psykiska våld hon utsatts för under ett antal år.

– Hjälpen från ATV var helt ovärderlig för mig. Den fick mig att inse att jag utsatts för våld och att det inte är okej. I början satt jag och ursäktade utövaren, som att jag skulle varit mer tålmodig. Jag behövde helt enkelt hjälp med att bryta mönster.

Hon beskriver en uppväxt som varit präglad av psykiskt våld sedan barnsben.

”Våldet kommer smygande”

– Jag har sedan också ”lyckats” välja sådana relationer. Man tror att man väljer rätt människor och så är det inte det. Från början visar partnern upp sin bästa sida. Sedan kommer våldet smygande. I början som en obehaglig känsla, som snabbt går över. Det handlar om en subtil manipulation, där det normala förvrängs allt mer. Till slut börjar man ifrågasätta sig själv och tar på sig skulden.

När hon sökte till ATV våren 2021 hade hon lämnat sin senaste relation. Steg för steg gav behandlingssamtalen hos ATV henne insikt om vad hon utsatts för.

”Jobbig process komma till insikt”

– Det är en ganska jobbig process när man kommer till insikt. Det är lätt att sjunka ner i ett djupt hål, men samtidigt en väldig befrielse när någon bekräftar att det man utsatts för inte är normalt, säger Anna.

Att leva i relationer där våld i olika former förekommit, främst psykiskt, är förstås påfrestande.

– Det innebär att hela tiden vara på sin vakt och försöka förhindra ett nytt påhopp genom att vara till lags. Det uppstår en traumatisk bindning mellan utövare och utsatt. Utövaren är förstås inte elak hela tiden, vilket skapar två verklighetsbilder i hjärnan som leder till mycket ältande. Den människa som man älskar mest av allt ska man samtidigt tänka det värsta om, säger hon.

Psykiskt våld tar olika uttryck

Psykiskt våld kan ta många uttryck. Hon tycker att den mediala bilden av psykiskt våld haltar en del.

– Det handlar inte bara om kontrollbehov, fula ord eller kränkningar, utan kan vara mer subtilt, till exempel gaslighting, alltså manipulerande att tveka över sin egen sanning och mentala hälsa.

Efter en lång period med behandlingssamtal konstaterar hon att hon aldrig fått uppleva en normal anknytningsrelation.

– Nu förstår jag att det inte är så konstigt att jag genom åren drabbats av mardrömmar, panikångest och depressioner, säger hon.

Hitta egenvärde igen

Samtalen hos ATV tycker hon har hjälpt henne att hitta ett egenvärde igen.

– Jag tänker på ett nytt sätt. Det handlar om att stärka sig själv: Vilka behov har jag, stämmer de med hur jag har det nu, och att sätta sina egna gränser och lära sig respektera dem. Det har också varit mycket fokus på att förstå hjärnans skyddsmekanismer, till exempel dissociering (se fotnot), för att snabbare hitta tillbaka till nuet och fungera rationellt, säger hon.

Behandlingen hos ATV är ett viktigt steg på vägen till ett normalt liv.

– De gör ett oerhört viktigt jobb med ett stort samhällsproblem där många tyvärr inte söker hjälp. För mig fortsätter ett livslångt jobb med att hindra mig själv från att gå in i gamla självutplånande mönster igen.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot: Anna är ett fingerat namn. Om man säger att någon dissocierar så brukar man allmänt mena att hen på något sätt försvinner bort, alltså avskärmar sig. Att en person inte är riktigt är känslomässigt medveten om vem hen är eller vad hen är med om. Personen kan känna sig lösryckt från verkligheten, och reagerar inte naturligt på det hen är med om. Personen har inte kontakt med sig själv eller sin kropp. Källa 1177.se

Mer fakta/Alternativ till våld

Startade 2010 som mansrådgivningen, där våldsutövare kunde få behandling, men bytte senare namn till Alternativ till våld, ATV, enligt norsk förlaga. ATV finns i Kalmar, Nacka, Täby och Jönköping. I Jönköping arbetar sju personer.

Fotnot 1: Vecka 47 arrangerades Orange week, ”En vecka fri från våld”. Veckan syftar till att sprida kunskap kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Budskapet är att våld går att förebygga. Under veckan inträffar även den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, Orange day, som FN instiftat. Detta uppmärksammar vi genom att lysa upp länet i färgen orange. Mer info på lansstyrelsen.se

Fotnot 2: Alternativ till våld, ATV, i Jönköping nås på 010 – 241 10 10

Läs mer på varningstecken.se