Forskning: Utvecklad vårdhygien kan minska infektioner i samband med kärloperationer

Forskning: Utvecklad vårdhygien kan minska infektioner i samband med kärloperationer

En manlig kirurg sitter i ett undersökningsrum med apparatur i bakgrunden
Enbart vetskapen om att man kan bli observerad när som helst har stor betydelse för hur man agerar, den så kallade Hawthorne-effekten. Det konstaterar kärlkirurg Francis Rezk på Länssjukhuset Ryhov, som har studerat vårdhygien i samband med kärloperationer, och vilka åtgärder som behövs för att minska risken för infektioner. Foto: Johan W Avby

Infektioner efter planerade kärloperationer orsakar stora kostnader och lidande varje år. Genom utveckling och följsamhet av vårdhygienrutiner och hygienobservationer skulle problemet kunna minska. Det anser kärlkirurgen Francis Rezk på Länssjukhuset Ryhov, som i sin forskning bland annat har studerat betydelsen av att medarbetarna vet om att de observeras, den så kallade Hawthorne-effekten.

– Vi har en bra grund i det arbete vi gör med vårdhygien och vi har väl etablerade hygienrutiner och hygienobservationer. Men sedan är det viktigt att vi noggrant följer dessa rutiner så som vi ska för att minska infektioner i samband med planerade operationer, säger Francis Rezk.

Kärlkirurgiska ingrepp, handlar i det här sammanhanget bland annat om operationer av pulsåderbråck i knäveck, rensning av kärl i framför allt ljumskområdet och olika former av bypass-operationer. Vid en operation kan patienten komma i kontakt med en rad medarbetare i sjukvården, inför operationen, under och efter. Till det kommer förstås hur patienten själv beter sig hemkommen från sjukhus och i umgänget med anhöriga och närstående.

”Stort bekymmer och stor börda”

– Infektioner i operationssår är ett stort bekymmer och stor börda för sjukvården, inte minst inom kärlkirurgi där vi har ungefär 40 procent sårinfektioner postoperativt, även om de svårare infektionerna är en liten andel. Men det leder till återinläggningar, reoperationer, förbrukning av mycket omläggningsmaterial och i värsta fall amputation eller död. Värst utsatt är de patienter som är äldre och rökare med dålig blodcirkulation.  En patient träffar en rad medarbetare, som kirurg, operationspersonal, narkospersonal och avdelningspersonal. Under själva operationen uppstår inte så ofta infektioner med tanke på den höga nivån på sterilitet, men det finns många led före och efter där det kan ske, säger Francis Rezk.

Detta har han studerat som ett examensarbete inom den forskningskurs han gått i regi av Futurum, Region Jönköpings läns akademi för hälsa och vård, i sig en del i det doktorandprojekt han arbetar med.

7 intervjuer med 44 olika yrkesgrupper

Medarbetare inom olika yrkesgrupper och verksamheter, som kirurgmottagning, smittskydd och vårdhygien, narkos, operation, uppvakningsavdelning och kirurgavdelning, har intervjuats under vardera minst en timme hur de ser på vårdhygien och hur de agerar i olika steg i samband med planerade operationer, i jämförelse med de riktlinjer som gäller och hur vårdhygienen kan förbättras.

Totalt handlar det om 44 personer, bland annat undersköterskor, sjuksköterskor, personal inom närservice (städpersonal) och kärlkirurger, merparten med lång yrkeserfarenhet.

– De har intervjuats av en extern person och har varit helt anonyma. Därför bedömer vi att de svarat ärligt på de frågor de fått, säger Francis Rezk.

Några slutsatser är tydliga när det stora materialet har sammanställts. Det finns inom vissa områden ganska stor skillnad mellan hur personalen agerar och de riktlinjer som finns kring vårdhygien.

– Alla vill förstås göra sitt bästa, men det finns många faktorer som kan göra att ”det bästa” försvinner, säger han.

Ett problem är hierarkier i sjukvården.

– De finns inom alla yrkesgrupper och mellan yrkesgrupper. Enligt vår studie skulle detta kunna leda till dålig följsamhet av hygienrutiner och därmed skulle det kunna leda till ökad infektionsrisk.

Samtidigt spelar de regelbundna hygienobservationer som görs varje månad, främst av undersköterskor, stor roll.

”Vetskapen ger effekt”

– Det är viktigt att det finns hygienobservatörer och att alla är medvetna om det. Enbart vetskapen om att man kan bli observerad när som helst har stor betydelse för hur man agerar, den så kallade Hawthorne-effekten. Den leder till ökad medvetenhet och ökad följsamhet till riktlinjer, konstaterar han.

Användningen av rätt antibiotika och rätt form av förband har länge varit en viktig kunskap inom kärlkirurgin. Men nu pekar Francis Rezk i sin forskning på det tredje viktiga området, nämligen hur vårdpersonal och även patienter beter sig kring vårdhygien.

En tydlig slutsats i studien är att vårdhygien måste få betydligt bredare uppmärksamhet, i form av bland annat lättillgängliga rutinbeskrivningar, fler yrkesgrupper som observeras och checklistor.

”Högre status på uppdrag”

– Uppdraget som hygienobservatör borde få högre status och mer uppmärksamhet från arbetsgivaren. Även sjuksköterskor och vi läkare borde vara observatörer för att lättare kunna påverka våra kollegor. Det är inte lätt för en undersköterska som är hygienobservatör att få fram sitt budskap till exempelvis läkarna, säger han.

Medarbetarna i studien efterlyser också mer återkoppling efter att de observerats.

Dessutom borde checklistor tas fram för de olika delarna i vårdkedjan och observationerna ske gentemot fler moment och yrkesgrupper.

Löpande fortbildning behövs

– Varför inte också inkludera städpersonalen på närservice i hygienobservationerna? Deras arbete är jätteviktigt.

En annan slutsats är att det behövs löpande fortbildning i vårdhygien till alla yrkesgrupper som är berörda.

– Det finns faktiskt en del brister i kunskap. Jag ser framför mig en utvidgning i form av att inkludera fler yrkesgrupper och verksamheter, och göra en uppdatering av kunskapen varje år. Det behöver inte kosta så mycket, säger Francis Rezk.

Han är medveten om att vårdhygien och hygienobservationer är ett känsligt ämne. Det handlar om att få till en kulturförändring, i syfte att minska lidande och kostnader.

Pandemin har gett draghjälp

Samtidigt har coronapandemin gett draghjälp. Plötsligt har vårdhygien och smittskydd hamnat i fokus.

– Därför har jag planer på att göra en studie av postoperativa sårinfektioner före och efter coronapandemin, säger han.

Region Jönköpings län brukar få bra resultat i de nationella mätningar som görs av vårdrelaterade infektioner.

Det är förstås en bra utgångspunkt för att få till ett ännu mer utvecklat arbete med vårdhygien.

– När pandemin klingat av planerar vi ett seminarium med regionledning och personal, där vi ska presentera förslag till förbättringar, säger Francis Rezk.

Fotnot: Francis Rezk och hans medförfattare har fått en artikel publicerad i vetenskapliga tidskriften BMC: Healthcare professionals experiences of being observed regarding hygiene routines: The Hawthorne effect in vascular surgery.

Läs mer:

Region Jönköpings län fortsätter i topp med hygienrutiner och klädregler

 

Mer fakta Futurum

Futurum, Region Jönköpings läns akademi för hälsa och vård, har sedan flera decennier en strategisk satsning för att skapa ett bra klimat för  kvalificerad och praktiknära forskning. Genom forskarmånader och annat stöd uppmuntras medarbetare inom olika yrken till forskning i sin kliniska vardag.
Målet är att vara en lärande organisation. Forskningsresultaten ska komma patienten tillgodo inom rimlig tid, vilket gynnar länets befolkning. Stöd vid forskning
Genom Futurum, har medarbetare möjlighet att bedriva eller medverka i klinisk patientnära forskning. Futurum erbjuder bland annat stöd i form av forskningsanslag, erfarna handledare, forskarkurser, nätverk, forskningskommunikation med mera.
Här finns också ett tätt samarbete med Hälsouniversitet i Linköping och Hälsohögskolan i Jönköping. I avtalet med Linköping är Region Jönköpings län en upplåten enhet till Linköpings universitet, ett uttryck som döljer en avgörande statusökning med såväl forskningspengar som möjligheten till kombinationstjänster, strategiskt viktiga vid rekrytering.