Covidvården kräver stor flexibilitet: ”De som läggs in är väldigt sjuka”

Covidvården kräver stor flexibilitet: ”De som läggs in är väldigt sjuka”

En man i vårdkläder tar på sig visir
Jesper Svefors, överläkare på infektionskliniken, tar på sig munskydd och visir inför besök hos en patient. Det täta samarbetet med intensivvården och även övrig covidvårdavdelning, är ett framgångskoncept, konstaterar han. Foto: Johan W Avby

Under de senaste snart två åren har Region Jönköpings läns infektionsklinik vårdat ett stort antal personer svårt sjuka i covid-19. Just nu finns också en beredskap för att utöka dagens nio vårdplatser och samtidigt en spänd avvaktan hur samhällsspridningen av virusvarianten omikron kommer att påverka behovet av sjukhusvård framöver.

– De covid-19-patienter som vi tar emot och lägger in är väldigt sjuka, lika svårt sjuka som under tidigare vågor av covid-19. De har bland annat kraftig lunginflammation och ett stort behov av syrgas. Men vi vet inte vilken variant de är sjuka i, delta, eller omikron, säger Jesper Svefors, överläkare på infektionskliniken.

”Legat hemma för länge”

Patienterna kommer till dem på olika vägar; via vårdcentral eller direkt hemifrån och kommer ofta till kliniken via akutmottagningen, som gör bedömning av vårdbehovet.

– En del har legat hemma alldeles för länge och är inte provtagna och är då tidigare okända för sjukvården, säger Jesper Svefors.

Grundbehandlingen densamma

Grundbehandlingen är densamma som tidigt blev tydligt för covid-19 patienter. Men på senare tid har det tillkommit ytterligare möjligheter.

– Många patienter har stora andningssvårigheter, har för låg syresättning av blodet och många behöver syrgas, en del högflödessyrgas. Dessutom behandlar vi med kortison, blodförtunnande medel och patienten ligger i bukläge. Men vi har också Remdesivir som kan bromsa virusutvecklingen i tidigt skede och har numera också IL-6 hämmare och JAK-hämmare som vi använder i vissa fall och som trycker ner inflammationen ytterligare. De patienter som har ett nedsatt immunförsvar och som inte själva kan bilda antikroppar kan få en engångsdos med så kallade monoklonala antikroppar, förklarar Jesper Svefors.

Högflödessyrgas viktigt

Just högflödessyrgasen, så kallad HFNO, är en viktig behandling, som gjort att många patienter undvikit en tuffare vård i respirator i intensivvård, visar en utvärdering.

– Vi kunde köpa in 20 enheter tidigt i pandemin, tack vare snabbt beslut, och har nu totalt 30 enheter inom länet utöver de som finns i intensivvården.

Vården av patienter sjuka i covid-19 behöver också vara mycket flexibel eftersom sjukligheten snabbt kan förändras. Infektionskliniken har tät avstämning med övriga vårdnivåer.

”Fantastiskt samarbete med IVA och GAVA”

– Vi har till exempel ett fantastiskt samarbete med intensivvården, men också med GAVA, som är den andra covidvårdavdelningen i Jönköping. På en och samma dag har vi både skickat patienter till IVA och GAVA och tagit emot därifrån. Vi har tydliga gränser och är överens om när det behövs en annan vårdnivå. Det är också beslut som behöver tas snabbt. Att vi flyttar patienter i tid till IVA, innan de blir för sjuka, tror jag är ett framgångskoncept, säger Jesper Svefors.

Nationellt finns en diskussion kring statistiken, om man är sjuk i covid-19 eller med covid-19. I statistiken ingår alla, oavsett covid-19 är huvuddiagnos eller inte, och i samtliga fall finns det behov av smittskyddssäker vård.

Covid-19 ofta huvuddiagnos

– I vår statistik hittills är det inte så många av de inlaga som inte har covid-19 som huvuddiagnos och de vårdas då på covidavdelning. Men det kommer nog att bli allt vanligare framöver när omikron dominerar, att människor kommer till akutmottagningen med skador, blindtarmsinflammation eller något annat och samtidigt visar sig bära på SARS CoV-2 utan att vara sjuk i covid-19.

I dagsläget är det okänt vilken variant av covid som patienterna på infektionskliniken har. Att göra så kallad sekvensering är en tidskrävande analys som hittills skett i begränsad omfattning.

Analysera variant av virus

– Men vi räknar nu med att kunna få dessa analyser. Det vore intressant. Det kan ju ge oss en bild av utvecklingen framåt, vad som komma skall, säger Jesper Svefors.

Av de som hittills blivit sjuka i den dominerade deltavarianten har cirka 6-7 procent behövs sjukhusvård. Omikron anses på gruppnivå ge mildare sjukdom, troligen för att viruset inte går lika långt ner i luftrören.

– Det finns uppskattningar på att 2-3 procent, kanske ännu lägre, av alla som blir sjuka i omikron kan behöva sjukhusvård. Alltså färre andel, men ändå en del med tanke på den stora smittspridningen, säger han.

Utvecklingen avgörande

Därför blir utvecklingen den närmaste tiden avgörande för hur sjukligheten utvecklar sig för de som testat positivt och har omikronvarianten.

– Inkubationstiden är cirka fem dagar för deltavarianten, troligen lite kortare för omikron. Sedan brukar man iallafall med deltavarianten ha symtom ungefär en vecka, innan sjukdomen ibland förvärras, förklarar Jesper Svefors.

”Kraftig dominans av ovaccinerade”

De senaste månaderna har antalet sjukhusvårdade för covid-19 ökat kraftigt. Sista veckan har det dock legat på en platå hittills.

– Det finns en kraftig dominans av ovaccinerade bland de som vårdas både på vårdavdelning och intensivvårdsavdelning, så det är viktigt att vaccinera sig. Är man ovaccinerad och har BMI över 30 eller andra riskfaktorer, så har man klart ökad risk att bli svårt sjuk och hamna på sjukhus, covidavdelning eller IVA. Det är också vaccinets förtjänst att få nu avlider av covid-19, säger Jesper Svefors.

Säker covidvård skapades

Samtidigt är det viktigt att hitta de med riskfaktorer i tid. Jesper Svefors var med och utvecklade Säker covidvård, (se separat artikel) en metod som började användas i januari 2021.

– Vi insåg att vi tidigt behöver hitta de som testat positivt och hade riskfaktorer. Det minskar lidandet och kortar den vårdtid som kan behövas om patienten kommer in i tid. Covid-19 är en lömsk sjukdom där man själv inte alltid märker hur sjuk man är. Här gör primärvården ett fantastiskt jobb, utöver all provtagning och vaccinering, säger han.

Stort infektionstryck

För infektionskliniken, och alla andra berörda av pandemin är det nu en arbetsinsats som snart passerar två år. Samtidigt är det fler övriga patienter nu som behöver vård för bland annat rosfeber, sepsis tbc, lunginflammation och influensa.

– Det är ett stort infektionstryck just nu, samtidigt som vården av patienter med covid-19 tar mycket resurser och energi. Plötsligt kommer det några jättesjuka patienter som det krävs stora resurser för att vårda. För oss som arbetsplats handlar det om att försöka ha ett positivt klimat, ge varandra beröm och försöka få återhämtning, för att vi själva ska hålla oss friska, säger Jesper Svefors som själv satsar på träning samt D-vitamin och ingefära i förebyggande syfte och hittills klarat sig från covid-19.

 

Mer fakta/Säker covidvård

I slutet av januari 2021 införde Region Jönköpings län begreppet ”Säker covidvård”, i ett samarbete mellan länets vårdcentraler, infektionskliniken, intensivvårdsavdelningarna, Medicinsk vård och Qulturum, regionens centrum för utveckling och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård.

Syftet var att tidigt fånga upp de länsinvånare som testat positivt för covid-19 och hade förhöjd risk för att bli allvarligt sjuka.

Statistiker Dennis Nordvall på Qulturum tog fram en modell som bygger på kunskap utifrån de patienter som hittills sjukhusvårdats för covid-19, om vilka faktorer och diagnoser som innebär en förhöjd risk.
– Det handlar om den historik som finns om vilka diagnoser som innebär risk för att bli svårt sjuk. Förutom kön och ålder handlar det bland annat om diabetes typ 2, högt blodtryck och fetma, ett BMI över 30, säger han.

Varje länsinvånare som får ett positivt covid-19-test jämförs med det statistiska materialet och sina egna eventuella diagnoser, vilket resulterar i en riskbedömning.

De berörda vårdcentralerna får sedan signal om vilka patienter det handlar om, och kan ringa dem och erbjuda tät uppföljning de första två veckorna av sjukdomen.

Flödet var intensivt våren 2021 för att sedan minska kraftigt under sommaren. Men under hösten och vintern har det skjutit fart igen.

– Från början gjorde vi körning varje dag, nu gör vi det måndag, onsdag och fredag. Varje körning de senaste två veckorna har resulterat i omkring 90 nya patienter per gång. Vårdcentralerna får sedan prioritera att följa upp de som ligger högst i risk, säger Dennis Nordvall.

Just nu finns cirka 500 patienter identifierade med en förhöjd risk i risk på åtta procent eller mer för sjukhusvård, sedan de visat positivt vid provtagning de senaste 14 dagarna. Tittar man på en förhöjd risk på 15 procent eller mer handlar det just nu om cirka 200 patienter, i huvudsak människor som är ovaccinerade, med diabetes typ 2 och/eller fetma.

Vilken betydelse modellen haft är ännu inte utvärderat. Men uppfattningen är att vårdcentralerna och sjukhusvården kunnat hjälpa många patienter tidigare tack vare Säker covidvård.