Cecilias forskning ger mer kunskap om tarmbakterie

Cecilias forskning ger mer kunskap om tarmbakterie

En kvinna i vita vårdkläder och glasögon
Cecilia Magnusson, överläkare på infektionskliniken i Jönköping, forskar på tarmbakterien Clostridium difficile. Hon konstaterar att det stora utbrottet 2011 har gett mycket ny kunskap och också ökad ”status” och förståelse för hur viktigt arbetet är för att förhindra smittspridning och sjukdom. Foto: Mikael Bergström

Ett omfattande utbrott av tarmbakterien Clostridioides difficile (tidigare kallad Clostridium) på Höglandssjukhuset 2011 väckte såväl nationell som internationell uppmärksamhet. I dag är kunskapen mycket större om denna besvärliga och potentiellt farliga tarmbakterie, bland annat tack vare den forskning som Cecilia Magnusson, överläkare på infektionskliniken i Jönköping, bedriver.

Clostridium difficile är en bakterie som kan finnas i tarmen, och som kan utlösa diarré, ofta på grund av antibiotikabehandling. Bakterien kan också smitta eftersom den bildar sporer som kan överleva lång tid i olika miljöer runt den som är sjuk.

– Vi har nu kunnat slå fast att det rörde sig om ett utbrott där patienterna blivit smittade i sjukvården, säger Cecilia Magnusson, som i sin forskning har studerat vad det var som hände 2011.

För utbrottet av C. difficile på Höglandssjukhuset i Eksjö 2011 gav såväl nationell som internationell uppmärksamhet, eftersom antalet patienter som insjuknade var högt.

”Ett av de största utbrotten i världen”

– Det är ett av de största lokala utbrotten i världen när man går igenom litteraturen, säger hon.

2014 beskrevs utbrottet utförligt i Läkartidningen, med Cecilia Magnusson som en av författarna, och när Folkhälsomyndigheten skriver om Clostridioides nämner de också utbrottet i Eksjö.

– När jag började arbeta sa man att det är patientens egna C. difficile bakterier som orsakar sjukdomen. Men så säger man inte längre. Det kan vara så, men både utbrottet i Eksjö och ett annat stort utbrott i världen av en annan bakteriestam visar att det kan smitta mellan patienter. Vi vet också sedan tidigare att sjukhus är en riskmiljö och att det är viktigt med bland annat handhygien, säger hon.

Svåra symtom och överdödlighet

Utbrottet ledde till svåra symtom och överdödlighet bland äldre, sköra patienter, som blev smittade. Dåvarande landstingets smittskyddsenhet arbetade tillsammans med sjukhusledningen för att komma fram till de rätta åtgärderna. Dåvarande hygienläkaren Mikael Toepfer fick dessutom kontakt med en kanadensisk kollega, Michael Gardam. Han hade lång erfarenhet av utbrott av C. difficile i både Kanada och USA och erbjöd sig att komma till Eksjö för att bidra med rådgivning.

”Ni gör allt som behöver göras”

– Ni gör allt som behöver göras, så det går i rätt riktning. Många sjukhus kämpar idag med Clostridium (som bakterien kallades då, vår anmärkning). När jag var medicinstudent ansågs detta vara nonsens, men idag har medvetenheten om dess farlighet ökat, konstaterade Michael Gardam när han besökte Höglandssjukhuset våren 2012.

– Det tog lite tid innan man förstod att det var ett utbrott och hittade orsakerna.  Det tog också tid att få stopp på utbrottet. Detta är en lurig bakterie. När den kommer utanför kroppen i ogynnsamma miljöer går den över från en aktiv till vilande bakterie, i sporform. Sporerna är svåra att städa bort. De finns i miljön och kan överföras till andra patienter via till exempel vårdpersonal, eller saker man tar i, till exempel en fjärrkontroll. Det krävs att man gnuggar bort dem, och Michael Gardam lärde oss att det behövs Klorin, säger Cecilia Magnusson.

Många olika bakteriestammar

C.difficile är en bakterieart med många olika stammar. Typning visade att stammen som kallas för 046 dominerade. En undersökning några år tillbaka i tiden med hjälp av nedfrysta prover visade en förhöjd frekvens av 046 redan från omkring 2008.

– Då 2011-2012 inriktade man arbetet på att få ner antalet fall av 046. Det blev en liten nedgång när man ökade hygienkraven, städade lite mer, såg över rutinerna för antibiotika och isolerade patienterna. Men man fick inte ner det tillräckligt mycket förrän efter Michael Gardams besök och beslutet att storstäda sjukhuset med Klorin, beskriver Cecilia Magnusson.

Jämfört patientgrupper

I sin forskning har Cecilia Magnusson studerat de patienter som drabbades av C.difficile under utbrottet.

– Jag har jämfört de patienter som drabbades av typen 046 med de som fick andra vanliga typer. Vi hittade cirka 40 typer under utbrottsperioden, och vi såg att 046 var den vanligaste typen bland de som vårdades på sjukhus, och att fler i den gruppen avled som en följd av sjukdomen. Samtidigt kan jag konstatera att det inte är någon skillnad i ålder, antibiotikaanvändning eller grundsjuklighet mellan de olika grupperna. Det är alltså något med själva typen 046 som gör att patienterna drabbas i högre grad, förklarar hon.

Den så kallade helgenomsekvensering av de olika bakteriestammarna som genomförts nu långt senare, stärker uppfattningen att det svåra utbrottet var orsakat av smittspridning på sjukhuset.

Lika i sitt DNA

– Alla avföringsprover av typ 046 från Eksjö 2011 är exakt lika i sitt DNA. Samtidigt vet vi att 046-typen muterar med en hastighet på en till två gener per år. Så vi kan se att patienterna är smittade av varandra, genom personal, möbler eller något annat. Vi kan jämföra med typen 014, som också var ganska vanlig. Men de är inte alls genetiskt lika, och kan alltså inte ha smittats av varandra.

I tydliga diagram kan hon sedan visa hur antalet fall av C. difficile minskade i takt med att olika åtgärder sattes in, som isolering, snabbdiagnostik, ökad handhygien med mera, för att sedan minska rejält efter Klorinstädningen, vilket fick stopp på utbrottet. Slutsatsen är att de åtgärder man gjorde var korrekta.

”Måste testa flera saker samtidigt”

– Det var lite som med covid-19, man har inte tid att testa effekten av en sak i taget, utan man måste testa flera olika saker samtidigt. C.difficile är en otäck infektion och de som drabbas är ofta extremt sköra. I gruppen som hade 046-typen avled 20 procent inom 30 dagar, jämfört med knappt 10 procent för patienter med fem andra vanliga typer som vi jämförde med. Vi vet till exempel att 046-typen är mer resistent mot vissa antibiotika.

Detta är en av flera studier som Cecilia Magnusson gör i sin forskning om C.difficile. För frågeställningarna är många. Clostridioides finns i vår miljö. Omkring fyra procent av befolkningen har bakterien naturligt i sin tarm, spädbarn i mycket högre grad, men utan att bli mer sjuka.

Undersöka varför 046-typen ger svårare sjukdom

– Mitt nästa arbete blir att undersöka vilka egenskaper som 046-typen har som gör att den orsakar värre sjukdom.

Utbrottet 2011 har samtidigt gjort att kunskapen om C.difficile ökat ordentligt.

– Vi följer de fall som upptäcks och typar dem på vårt mikrobiologilabb. Ser vi anhopning gör vi helgenomsekvensering för att se om det behövs särskilda insatser. En rutin idag är också att använda Klorinbaserade rengöringsmedel på salar, och inte ha patienter med C.difficile på flerbäddssalar. Vi har verkligen lärt oss mycket och fått mer respekt för denna bakterie.

Hennes sista forskningsarbete kommer att bli en studie av fecestransplantation. Det är en av behandlingsmetoderna för att återställa bakteriefloran i tarmen.

Transplantation av bajs kan återställa tarmfloran

– Vi vet att bajs från en frisk person kan återetablera tarmfloran snabbare, så att man inte får tillbaka C.difficile infektionen. Vi kommer att studera hur transplantation upplevs av patienterna och hur det påverkar deras livskvalitet. Utbrottet av C.difficile har gjort att den här patientgruppen har fått en högre ”status” och ökad förståelse från sjukvården. Men transplantationerna blir nu mindre vanliga tack vare att de vårdhygieniska åtgärderna blivit bättre, säger Cecilia Magnusson.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot 1: Vid utbrottet av C.difficile 2011 var Andreas Matussek verksamhetschef för laboratoriemedicin i Landstinget i Jönköpings län. I dag är han professor vid Klinikk for laboratoriemedisin (KLM) i Oslo och handledare för Cecilia Magnusson. Hon har nyligen fått en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Emerging Microbes & Infections och nominerats till bästa artikel 2022. 

Mer fakta/ Clostridioides difficile

Clostridioides difficile är en bakterie som kan finnas i tarmen, framför allt hos små barn och äldre. Bakterien kan i vissa situationer bilda gifter som utlöser diarré. Bakterien bildar sporer som kan överleva i miljön runt den som är sjuk. Vanligtvis ger den inga symtom, utan är en del av tarmens normalflora. Antibiotikabehandling, oftast i kombination med annan åtgärd eller sjukdom, är den vanligaste orsaken till diarré utlöst av clostridium bakterier. Antibiotika minskar mängden ”goda” bakterier i tarmen och clostridium bakterierna, som i regel inte påverkas av vanlig antibiotika, kan då bilda gifter, toxiner, som ger inflammation i tarmslemhinnan. Källa: 1177.se