Sjukstugan i Tranås

Med anmälan att Säby kommun och Tranås köping inköpt en till sjukhus lämplig byggnad, Tranåsborg, i vilken skulle inredas två sjuksalar med 12 sängar, läkarmottagning, sjuksköterskebostad, kök och badrum, hemställde Fritiof Johansson i Mölarp vid 1893 års landsting om ett anslag på 2 670 kr. Årskostnaden för sjukhusdriften hade beräknats till 3 415 kr och i patientavgifter beräknade man få in 747 kr. Patientavgifterna skulle enligt kommunens villkor för upplåtelse av byggnaden vara lägre för patienter från Tranås och Säby än för övriga och detta var ett av skälen till tredje utskottets avslagsyrkande. Det blev också avslag i landstinget. Nästa år återkom Aron Eriksson i Oberga och J.A. Jacobsson i Restad med samma motion. Med åberopande av bl. a. den stora tillströmningen av vårdsökande vid länslasarettet och sjukstugan i Värnamo föreslog nu tredje utskottet en utredning av sjukvården i hela länet.

När denna utredning var klar 1895, var alla kommittéledamöter eniga om, att en sjukstuga i Tranås var av behovet påkallad. Däremot var det delade meningar om, huruvida den skulle planeras för 10 eller 20 vårdplatser. Kommitténs beslut blev att föreslå 10 platser.

Tranås köping hade året före beslutat inköpa en tomt -köpet av Tranåsborg fullföljdes aldrig- och där uppföra en sjukstuga för 4 665 kr. Men köpingen hade ytterligare två alternativ, nämligen att till landstinget överlämna fri tomt om ca 35 000 kv-fot (3 085 kvm) samt 4 000 kr från köpingen och 1 000 kr från Säby socken, eller att köpingen skulle uppföra en sjukhusbyggnad, som beräknades kosta 9 000 kr och att landstinget skulle tillskjuta det belopp, som utöver nämnda bidrag från Tranås och Säby erfordrades till byggnadskostnad och utrustning. Kommittén av-visade alla tre alternativen och tillstyrkte ett anslag på 3 000 kr.

Det i anledning av utredningen tillsatta särskilda utskottet ansåg, att sjukstugan borde byggas för 20 vårdplatser men tills vidare utrustas enbart för 10, och tillstyrkte ett anslag på 4 000 kr samt att landstinget skulle svara för byggnadens underhåll och sjukvårdens upprätthållande. I landstinget yrkade rådman Axel Petri från Eksjö bifall till utskottets förslag om 4 000 kr, men med 27 röster mot 14 bifölls kommitténs förslag.

Sjukstugan, som uppfördes strax intill järnvägsstationen (den blev sedan vårdhem för lättskötta sinnessjuka) var färdig för avsyning i december 1896 och hade tydligen tilltagits för mer än 10 patienter. Synemännen hade åtskilliga anmärkningar att göra. Bl.a. saknades uthusbyggnad, och för sådan fanns ej heller utrymme på tomten. Detta föranledde några lokalpolitiker att av landstinget begära 1 200 kr för inköp av en granntomt. Detta gick dock inte. Landstinget erinrade om att Tranås köping åtagit sig att skaffa lämplig tomt för sjukstugan, och hade det löftet inte infriats, så fick köpingen själv klara upp den saken. 

Sjukstugan utvidgades så småningom till 14 vårdplatser, men det var först i samband med 1928 års kommittébetänkande om sjukvården i länet en större tillbyggnad blev aktuell. Kommitterade föreslog då, att Tranås sjukstuga skulle om- och tillbyggas för 24 vårdplatser och begärde för detta ändamål 76 470 kr. Landshövding Malmroth, som var ordförande i kommittén, var av avvikande mening. Han tillstyrkte modernisering av sjukstugan men ville inte öka platsantalet. Resultatet blev en ny utredning och 1929 beslöt landstinget bevilja

66 155 kr för modernisering av sjukstugan, och en byggnadskommitté tillsattes.

Innan arbetet kom igång, hade byggnadskommittén  kommit på en ny idé, nämligen att det i reserv lagda epidemisjukhuset kunde tagas i anspråk som sjukstuga. Detta ansåg kommittén kunde ske utan dyrbara ändringar av epidemisjukhuset. Landstinget 1930 gick med på förslaget, och vederbörande statliga myndigheter lämnade sitt medgivande till att epidemisjukhuset fick användas som sjukstuga.

Det blev alltså flyttning till den plats där dagens vårdcentrum (kv. Vitsippan) är beläget och i samband med ett anslag 1940 på 234 000 kr för tillbyggnad för bl. a. förlossningsavdelning (norra flygeln) beslöt landstinget återbetala 62 000 kr, som staten bidragit med för uppförande av epidemisjukstugan. Landstinget var därmed ägare till sjukstugan, som fick 30 vårdplatser på sjukavdelningen och 8 på BB-avdelningen. 

Som kuriosum från byggandet av sjukstugan (gällande södra flygeln enligt marginalanteckning av Bror C.M. Nätt) kan här återges en tidningsartikel i Tranås-Posten den 29 mars 1923. Artikeln lyder: 

Byggnadsarbetena å nya epidemisjukhuset

På grund av att rykten fortfarande gå i staden, att det nya epidemisjukhuset skulle uppföras på ett mindre förtjänstfullt sätt, har Jönköpings läns epidemisjukhusnämnd anmodat Tranås-Posten offentliggöra följande bestyrkta avskrift från byggmästare And. Knutsson i Jönköping:

Efter kommitténs anmodan att besiktiga det under byggnad varande epidemisjukhuset i Tranås i avsikt att utröna, huruvida det utförda arbetet vore i överensstämmelse med de kontrakterade ritningarna och arbetsbeskrivning får jag härmed efter besök på platsen den 6 mars 1923 avgiva följande:

Tillstädes hade kommit hrr dr Ch. Lundberg, byggnadens arkitekt och kontrollant S. Torgersruud, entreprenören byggmästare A. Hermansson och undertecknad.

Byggnadsarbetet hade fortskridit så långt att byggnaden var under tak och arbete pågick med uppsättande av mellanväggar. Kalkputsningsarbete hade ännu icke påbörjats, varför alla betong-, tegel- och träkonstruktioner voro synliga.

De egentliga betongarbeten, grunder och armerade bjälklaget voro väl utförda och av fullgott material samt i enlighet med ritningar och arbetsbeskrivning. Sockelytorna skulle enligt arbetsbeskrivningen utföras som krysshamrad betong. Det konstaterades att dessa ytor icke voro gjutna med den täthet, som erfordras för att erhålla en fullgod krysshamrad yta och bör bliva föremål för uppmärksamhet då krysshamringen ska utföras.

Virket i takstolar och vindsbjälklag var uppsågat av gamla skrädda timmerstockar i följd härav delvis mörkt till färgen, varkanterna voro i vissa fall större än det medgives i arbetsbeskrivningen. Kvalitén i övrigt sådan som vanligen förekommer till sådana ändamål, dimensioner och utförande var i enlighet med arbetsbeskrivningen och med de ändringar, arkitekten medgivit. Två stycken språngstolar voro för mycket nedböjda, vilket skulle avhjälpas.

Mellanväggar av trä eller så kallade kloisonväggar skulle enligt arbetsbeskrivningen utföras av ett lag stående 2 tum plank samt ett lag spräckpanel å ena sidan och rörputs på ömse sidor. Efter arkitektens medgivande hade utförandet av dessa väggar ändrats så att istället för full vägg av 2 tum plank skulle plankorna uppsättas på 0,60 m avstånd från varandra och därpå bringas spräckpanel å ömse sidor, detta torde något förbättra dessa väggars konstruktion. Bräderna voro dels nya och dels förut använda till formvirke av sådan kvalité, som vanliga förskalningsbräder. I mindre utsträckning hade använts något för breda bräder; dessa bräder borde varit spräckta.

Som allmänt omdöme tillfogas, att arbetena äro väl utförda. Det upplystes, att huvudyttertrappan, vilken enligt arbetsbeskrivningen skulle utföras av krysshamrad betong, i stället enligt entreprenörens erbjudande utföres av granit, vilket innebär en förbättring”.

Jönköping  den 6 mars 1923

And. Knutsson

 

Ett omfattande ombyggnads- och restaureringsarbete av sjukstugan genomfördes under 1942-1943 till en kostnad av 121 187 kr.

Sedan Tranås som gåva till landstinget överlämnat en tomt intill sjukstugan beslöt 1946 års landsting att där uppföra ett personalbostadshus (hus 06) och anslog för detta ändamål

150 000 kr. Det ursprungliga förslaget omarbetades bl. a. för att bereda bostad även åt underläkare, och det medförde att 1947 års landsting måste bevilja ett tilläggsanslag på

73 000 kr. Genom att sjukstugan fick särskilt personalbostadshus kunde 6 nya vårdplatser anordnas i de tidigare sköterskerummen i sjukstugebyggnaden. 

Efter diverse utredningar, förslag och motioner beslöt 1959 års landsting att ny sjukstuga skulle byggas och den gamla omändras för vård av långvarigt sjuka för en beräknad kostnad av 2 020 000 kr, varav 400 000 kr till ombyggnaden och återstoden till nybyggnaden.

Nya sjukstugan (hus 02) invigdes den 5 oktober 1961 och anslaget hade då överskridits med 183 000 kr. Ombyggnaden av den gamla sjukstugan hade blivit betydligt dyrare än beräknat och dessutom hade en hel del nya arbeten tillkommit, bl. a. bårhus och obduktionslokaler, varför byggnadskommittén hos landstinget i maj 1962 begärde ytterligare 1 056 000 kr, som också beviljades.

Då hade Tranås fått en sjukstuga, som betecknades som en av de förnämsta i landet. 

Byggnadsplanerna för Tranås del var därmed ej slut utan planeringsarbete för en utbyggnad av såväl långvårdsplatser, vårdcentral, folktandvård, röntgen, medicinmottagning, panncentral mm. pågick under 60-talet.

Landstinget beslutade i oktober 1966 att lokaler för långvarigt kroppssjuka och läkarmottagning mm skulle uppföras vid Tranås sjukhus. Våren 1967 beslutades dessutom om uppförande av ny panncentral.

Efter att projektering genomförts och schaktningsentreprenör antagits startade byggnadsföretaget i juni 1968 med särskild schaktningsentreprenad. Övriga entreprenörer antogs i november 1968, varefter byggnadsarbetet startade.

Panncentralen, hus 03, togs i bruk i augusti 1969, sjukhemsbyggnaden, hus 05, slutbesiktigades i februari 1970 och läkarstation, hus 04, i juli 1970.

Tranås sjukhus hade då fått en utbyggnad genomförd till en total kostnad av 14 268 689 kr. I nämnda kostnad ingick friskulpturen ”Älvdansen” av Henrik Roxström med 173 294 kr. 

Då Ädelreformen infördes 1992, innebärande att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen, hyrde Tranås kommun hus 01 och 05 av Landstingsfastigheter.

1993 gjordes en ny fastighetsfördelning och hus 01, 05 och 06 med tillhörande markområde överläts till Tranåsbostäder för en köpeskilling av 14 000 000 kr. Tillträdesdag 15 december 1993. 

I början av 90-talet  påbörjades planering för en omdaning av verksamheten och lokalerna inom vårdcentrumet med hänsyn till att ovan nämnda fastighetsuppdelning skulle ske. Detta ledde till en total ombyggnad av hus 02 och 04 till en kostnad av ca 23 000 000 kr.