Lasarettet i Nässjö

Nässjöklinikernas historieskrivning börjar år 1913, då en motion i landstinget avseende tillsättande av en kommitté, som skulle inkomma med förslag till uppförande av ett lasarett i Nässjö inlämnades. De åberopade bland annat, att Nässjö var den mest centrala platsen i länet med fem järnvägar och den sjätte under byggnad men också, vad de antagligen ansåg vägde ännu tyngre, att Nässjö municipalsamhälle förfogade över källarmästare Carl Petersons och Maria Malmbergs donation på 100 000 kronor ”för uppförande av ett samhällets behov motsvarande sjukhus”.

Handläggande utskott ansåg förvisso att behov av flera sjukhussängar fanns men motiverade sitt avslag med samma motiv som i senare tider använts mot Nässjö, nämligen det korta avståndet till både Eksjö och Jönköping.

För att nästa gång få bättre gehör för en sjukhusinrättning motionerade man år 1914 med det diplomatiska förslaget, att landstinget skulle besluta att inom fyra år uppföra ett lasarett i Värnamo, men att sedan inom sex år bygga lasarett även i Nässjö. Nässjö, som fick stadsrättigheter 1914, hade då erbjudit sig att till ett lasarett bidraga med 200 000 kronor samt ett tomtområde å 3-4 tunnland jämte framdragande av vatten och avloppsledningar. Även denna gång avslog landstinget förslaget.

1920 återkom man med en ny motion om utredning av förläggande av ett lasarett i Nässjö, vilket också tillstyrktes av landstinget. Den tillsatta kommittén började omgående arbeta fram ett förslag till landstinget 1921, innebärande att landstinget skulle besluta att inom de närmaste fem åren uppföra ett lasarett i Nässjö och för ändamålet anslå 1 059 000 kronor, dock med avdrag för vad Nässjö stad tillsköt av donationsmedel. Förslaget rönte dock inget bifall i landstingsbehandlingen utan avslogs.

Lokalpolitiker återkom sedan både 1922 och 1925 med nya motioner om utredning av sjukhusbygge i Nässjö, vilket dock inte gav något positivt gensvar i landstinget. I Nässjö hade man under tiden tröttnat på landstingets behandling av önskemål om bygge, varför man i stadsfullmäktige 1925 yrkade på en utredning och förslag om uppförande av ett kommunalt sjukhus i Nässjö. Stadsfullmäktige var till en början positiv till förslaget, men nöjde sig med att tillsätta en kommitté, som var i arbete ett par år.

Kommittén lät utarbeta ritningar och kostnadsförslag till en sjukstuga med 25 vårdplatser. Något beslut om kommunalt sjukhus fattades dock inte då man ansåg att sjukhusfrågan ej var en kommunal angelägenhet. Den lokala kommittén arbetade dock vidare och föreslog senare att landstinget måtte besluta om byggande av en sjukstuga innehållande 30 vårdplatser för en kostnad av 483 850 kronor, varvid landstinget skulle bidraga med 318 850 kronor och Nässjö stad med 165 000 kronor ur sin sjukhusfond. Nässjö stad skulle dessutom utan ersättning ställa ett markområde om c:a 35 000 kvm. till förfogande. Landstinget beslutade enligt förslaget med den ändringen att anslå endast 250 000 kronor och att Nässjö stad skulle bekosta även ledningar för vatten och avlopp samt elkraft utöver tillhandahållet tomtområde. Vidare beslutades att landstinget skulle överta ansvaret för sjukhusets drift och underhåll först sedan detsamma blivit vederbörligen avsynat och godkänt, vilket skedde i januari 1931. Kostnaderna, inklusive utrustning, hade då stigit till 477 788 kronor. För att täcka bristen togs återstoden av stadens sjukhusfond, 33 019 kronor, i anspråk och Nässjö stad fick bidraga med ytterligare 39 769 kronor. Sjukhusbyggnaden (hus 01) var uppförd i källare med två våningar och vindsförråd.

Fem år senare, år 1936, konstaterade medicinalstyrelsen vid en inspektion, att överbeläggningen var så stor att utbyggnad måste ske eller att platsantalet minskades. Problemet löstes i någon mån på så sätt att loggiorna mot väster byggdes igen, varvid godkänt vårdplatsantal kunde utökas med 11.

Vid 1937 års landsting begärde direktionen utredning om uppförande av personalbostäder. Landstinget beslutade dock att tillsätta en utredning vars uppgift var att se över personalbostadsbehovet i hela länet. Utredningsarbetet drog ut på tiden så att landstinget först 1944 beviljade 534 000 kronor till uppförande av personalbostäder. Samtidigt beviljades 25 000 kronor för tillbyggnad av panncentralen.

I samband med en mera omfattande utredning om förlossningsvårdens ordnande beslöt 1939 års landsting att förlägga en BB-avdelning med 10 vårdplatser till sjukhuset och beviljade för detta ändamål 200 000 kronor. I den nya byggnaden, som genom en förbindelsegång sammankopplades med den gamla, inrymdes även lokaler för mödra- och barnavårdscentral samt förrådslokaler mm. Under arbetets gång ändrades planerna så, att avdelningen kom att omfatta 13 platser. När byggnaden var färdig 1941 redovisades i byggnadskostnad jämte utrustning 312 731 kronor.

Överbeläggningen vid lasarettet fortsatte emellertid och direktionen kom med nya krav på utbyggnad. Detta resulterade i att 1945 års landsting beviljade 108 870 kronor till utbyggnad - huvudsakligast genom två våningar mellan lasarettsbyggnadens flyglar - samt 58 030 kronor till ny röntgenutrustning.

År 1959 blev det sedan aktuellt med utbyggnad av långvården. Landstinget beslutade då anslå 1 160 000 kronor för uppförande av en trevåningsbyggnad, som förutom 48 vårdplatser skulle innehålla lokaler för kök och personalmatsal. (hus 03) Vid slutredovisningen hade totala kostnaderna, exklusive utrustning stigit till 2 078 319 kronor.  

År 1956 utarbetades en 10-årsplan för sjukvårdens ordnande i länet. Denna föreslog ny- och ombyggnader vid Nässjö lasarett för 4 900 000 kronor. 1959 presenterades ritningar till en nybyggnad (hus 04) innehållande två vårdavdelningar för kirurgi och två för medicin samt lokaler för badavdelning. Vidare ingick i förslaget nybyggnad av panncentral jämte obduktionslokaler mm. (hus 02) och kulvertförbindelse mellan byggnaderna. Kostnaderna hade vid förslagstillfället beräknats till 6 400 000 kronor.

Men inte enbart sjukhusbygge har handlagts inom kliniken. Förvaltningsutskottet beslöt 25 november 1957 uppdraga till byggnadskommittén att handlägga nybyggnad av bostadshus för överläkare. För ändamålet hade 175 00 kronor anslagits av 1954 års landsting. Nybyggnaden uppfördes å kv. Asphem nr. 10 (Skansgatan 6) och var färdigställd 1958. Fastigheten såldes till privat ägare i slutet av 1970-talet.

I de utbyggnadsplaner, som skisserades inom kliniken under 1970-talet, ingick att gamla sjukhusbyggnaden, hus 01, skulle rivas och ersättas med nya lokaler. Hus 09 och 10 planerades som en första etapp i utbyggnad av nedre tomtområdet. Därefter fylldes på med hus 11 och i nästa etapp var tanken att riva hus 01 och ersätta detta med en ganska stor nybyggnad för div. specialiteter. När hus 11 byggdes ingick därför en provisorisk upprustning av brandskydd och media mm. så att byggnaden klarade myndighetskraven tills alla beslut och förberedelser för rivning var klara. Utdragna planeringsfunderingar gjorde att rivningen genomfördes först 1997-98.

Under 1970-talet fortsatte sedan investeringar inom kliniken med nybyggnad av hus 05 för långvård och hus 06 för hydroterapi.

Under tiden hade ”Aktionsgruppen för 01:ans bevarande” genom egna utredningar försökt förmå fastighetsägaren att istället för rivning renovera huset för fortsatt användning. Detta var dock inte ekonomiskt lönsamt och skulle inte gett de rationella lokaler som vården kräver. När rivningsbeslutet var orubbligt skaldade någon i lokaltidningen:

Du är ett ståtligt funkishus med metertjocka väggar
Stenlagda trappor och golv
Det var här vi föddes på BB
En jordbävning skulle inte rubba dina väggar
Men snart kommer grävskoporna och river dig
Några långt därborta har bestämt

År 1993 utarbetas en generalplan för Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö vilken för Nässjös del initierade bland annat rivningen av 01:an samt ombyggnader och tekniska kompletteringar. Det planeringsarbete som följde blev omfattande eftersom det gällde att hitta optimala lösningar inom befintliga lokaler för tre olika förvaltningar -sjukvård, primärvård och tandvård. Ombyggnaderna, som bedrivits i etapper, kom dock igång 1995 med tandvård i hus 09, två våningsplan i hus 04, ombyggnader inom hus 09 samt markarbete efter 01:ans rivning. I december 2000 pågår upphandling av entreprenader för ombyggnad av tre våningsplan i hus 04 liksom projektering av ombyggnader inom hus 11 och plan 4, hus 09.