Lasarettet i Jönköping

Någon gång på 1570- talet uppfördes ett "hospital", som delvis finns bevarat och utgör Jönköpings nu äldsta byggnad, benämnt Johan den III:s hospital. Här öppnades 20 januari 1777 i två små rum, belägna vägg i vägg med hospitalets s.k. dårceller, Jönköpings nya lazaret. Detta var endast ett provisorium eftersom det samtidigt pågick byggande av en självständig lasarettsbyggnad strax bredvid. Byggnaden var uppförd i trä i en våning och beräknades för 8 sängar. Kostnaderna bestreds av Jönköpings stad, vissa landskommuner och Serafimerordensgillet i Stockholm, som också blev överstyrelse för lasarettet. År 1793 påbyggdes en våning.

Serafimerordensgillet beslöt indraga hospitalet år 1825. Lasarettsdirektionen beslöt då köpa hela fastigheten för att där uppföra en ny byggnad eftersom den gamla tjänat ut.

Gamla Lasarettet i centrum

Jönköpings stad upplät tomtmark för nytt lasarett vid Gjuteri- , Fabriks- , Lasarettets- och Trädgårdsgatan. Sedermera kvarteren Hälsan, Harpunen och Hallonet. Här fanns centrallasarettet placerat i 113 år, från 1875 till 1988, då det flyttades till Ryhovsområdet.
År 1875 - 1877 byggdes den första byggnaden på den nya lasarettsfastigheten s.k. Bokströmska paviljongen, gamla medicinbyggnaden (som revs 1961 ). Byggnaden var planerad för 80 sängplatser.

Utbyggnad skedde 1899 till 1904, då bl. a. Thorenska paviljongen byggdes. Då var lasarettet dimensionerat för 153 patienter, med mottagnings - och operationsavdelning, en isoleringsavdelning för 5 patienter en obduktionsstuga och sammanbindningsgång till Bokströmska paviljongen.. Dessutom en ekonomibyggnad för köks- och tvättavdelningar, ångpannerum m. m. Kostnaderna beräknades då till 241 721 kronor. Slutnotan blev 379 804 med förklaring att byggnadsytan utökades i förhållande till de första planerna.

En BB- avdelning byggdes 1915 utefter Kungsgatan för 28 vårdplatser. Kostnaden var 127 500 kronor. Nästa stora utbyggnad var 1923 då ny ångcentral och ekonomibyggnad, ny administrationsbyggnad utmed Barnarpsgatan, ny vårdpaviljong paviljong III, innehållande badavdelning, sjukavdelningar, mottagnings- och operationsavdelning, ombyggnad av Bokströmska paviljongen, påbyggnad av Thorenska paviljongen med en våning, ombyggnad till röntgenavdelning, ombyggnad av gamla ekonomibyggnaden till personalbostäder.

1936 inrättades ögon- och öronavdelning genom ombyggnad.
Stora utbyggnader utfördes strax efter krigsslutet 1944. Om- och tillbyggnad av BB- avdelning och gynekologi, nybyggnad av tandpoliklinik och barnavårdscentral, nybyggnad av läkarbostad och centraldispensär, nybyggnad för sköterskor och biträden ombyggnad av panncentralen. Året efter genomfördes utbyggnad av kirurgiska mottagnings och operationsavdelningen, nybyggnad av entré och ombyggnad av administration.

Sammanlagt 4 665 000 kronor i anslag. Men ett överskridande på hela 1 097 786 kronor. Förklaringen sades vara inflationen, då index för byggkostnader stigit med ca 35 % på bara något år.

En generalplan godkändes 1961 av landstinget och innebar betydande ny- och ombyggnader vid lasarettet. 1961 påbörjades nybyggnad för röntgendiagnostiska verksamheten samt ortopediska klinik med mottagnings- och operationsavdelningar samt bandageverkstad och en våning för rehabilitering. Totalt åtta våningar ovan mark och två källarvåningar. Byggnaden togs i bruk 1964. Det var då nödvändigt att riva den s.k. Bokströmska paviljongen Kv. Harpunen och viss gatumark införskaffades av staden. I princip ett helt nytt centrallasarett erhölls. Hur länge sjukhusområdet skulle räcka till för centrallasarettet diskuterades även då. Planerna var att fortsatta utbyggnader skulle ske inom länets övriga sjukhus och inte i Jönköping.