Folkhögskolan i Värnamo

Samma år som Sveriges två första folkhögskolor öppnades 1868, ingavs motion till landstinget om att inrätta en folkhögskola i länet. Motionen avslogs, men en folkhögskoleförening bildades 1874, med häradshövding J. F. Ekenman, Värnamo som ordförande.
Första skolan öppnades 1 november 1876 i Västhorja Mellangård i Värnamo och bestod av en enda skolsal för 20 manliga elever ett rum för bibliotek och två rum och kök för två lärare. Eleverna fick ordna mathållningen bäst de kunde. Landstinget bidrog med 1 000 kronor per år. Där fanns skolan endast ett år.
Ny byggnad och tomt köptes på Helmershus ägor vid Mosslegatan, för folkhögskolan. Landstinget ökade sitt bidrag med 400 kronor för hyra av lokalerna.

Men redan efter några år ansågs det lämpligare att flytta landstingets folkhögskola till annan ort. Ett av skälen var att folkhögskolan skulle vara öppen även för kvinnor, vilket landstinget krävde. Men det fanns även andra skäl till att Värnamo då ansågs mindre lämpligt. Den ansågs vara ocentralt till länets jordbruksbygder. Ett annat skäl var att "I Värnamo finns det utskänkningsrättigheter för spirituosa, varigenom, trots skolans ordningsregler och lärarnas stränga tillsyn, lärjungarnas sedliga utveckling kan få en missriktning för hela livet".

Efter detta blev det dragkamp mellan flera orter om att etablera en ny folkhögskola.

Efter mycket utredande och förhandlingar beslöt Landstinget att folkhögskolan skulle flyttas till Tranås. Den 1 november år 1887 startade folkhögskolan i Tranås.

För Värnamo blev detta beslut ett dråpslag. Efter påtryckningar gavs dock fortsatt bidrag till skolan varvid denna fortlevde, men nu allt mer som privatskola.

Vändpunkten kom 1907 då skolan hade förvärvat en avsöndrad tomt från Västhorja Mellangård "Lagers odling" och där uppfört en ny skolbyggnad. Bidraget från landstinget var 1 500 kronor per år vilket sedan ökade till 2 000 kronor. Under kommande 15 åren kom allt fler röster att höjas för att landstinget skulle köpa folkhögskolan och ansvara för dess fortsatta verksamhet.

Landstinget köpte folkhögskolan 1923. Därefter har utbyggnader och nyförvärv skett av elevbostäder och under 1950-talet kom stora upprustningar av hela skolan. Thilénska villan inköptes 1955 för vävnads- och sömnadsutbildning.

Elevhemmet Västbo uppfördes 1922 och respektive tillbyggnad 1935. Elevhemmet Ösbo uppfördes 1949. Gullåkra var från början en större privatvilla i två plan och inköptes 1939 för elevbostäder och tjänstebostad. Det stora elevhemmet Sunnerbo, "Vilhems höjd", var från början ett vårdhem och inköptes så sent som 1973. Elevhemmet innehåller 23 rum, vilka vissa är dubbelrum.

Huvudbyggnaden är från 1907 och har byggts till och om i flera omgångar. Undervisningslokalerna rustades upp under 90-talet. Nybyggnader av elevhem och gymnastiksal samt omfattande byggnader har beslutats av landstinget 2 000 som kostnadsberäknats till 37 miljoner. Första etappen innebär nybyggnad av elevhem för 32 enkelrum samt även undervisningslokaler för estet- och bildinstitution. Huvudbyggnaden är även handikappanpassad.