Utbildningen ”Vägen till legitimation” gav kunskap om det svenska sjukvårdssystemet

Tre personer på bild
Utbildningen ”Vägen till legitimation” har gett sjukgymnast Jasna Celhasic från Bosnien och läkarna George Jejy och Iryna Goriot från Syrien respektive Vitryssland ett stöd på vägen att få en anställning i svensk hälso- och sjukvård. Foto: Johan W Avby
Tre personer på bildEn kvinna tar emot ett diplomEn grupp personer

Under fem månader har de gått en skräddarsydd utbildning i det svenska hälso- och sjukvårdsystemet. Därmed har de utlandsfödda akademikerna tagit ytterligare ett steg mot svensk legitimation och arbetsmarknad.

Det har varit jättebra. Vi har fått lära oss mycket sjukvårdssvenska, säger Jasna Celhasic, sjukgymnast från Bosnien, som just nu arbetar som personlig assistent men förstås hoppas på ett arbete som sjukgymnast igen.

Hon ingår i den grupp på drygt 20 personer som i oktober 2017 började läsa ”Vägen till legitimation”, en hälso- och sjukvårdsutbildning med stöd i det svenska språket.

Vid avslutningen, med diplomutdelning, var omkring 15 kursdeltagare kvar. Övriga har avbrutit av olika skäl, bland annat för att de fått arbete inom andra verksamheter, eller kommit in på andra utbildningar.

Samarbete mellan flera aktörer

Utbildningen har genomförts på Hälsohögskolan i Jönköping i samarbete med Region Jönköpings län, dess akademi för hälsa och vård Futurum, och Arbetsförmedlingen, och Folkuniversitetet.

I gruppen fanns bland annat läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, biomedicinska analytiker och apotekare. Syftet var att ge utbildning fördelade på tre områden; etik och bemötande, samhälle och välfärd. Dessutom tre medicinska områden, som hjärt- kärlsjukdomar, diabetesprevention samt infektioner och vårdhygien, tre områden där bedömningen var att det skiljer en del mellan Sverige och de länder som deltagarna kommer ifrån.

– Vi har jobbat mycket med hur det svenska samhället är uppbyggt och vad som skiljer i etik och bemötandet utifrån den kulturella kontexten. Det har varit väldigt lärorikt och samtidigt lite omtumlande, säger Torbjörn Kalin, lärare på socionomprogrammet.

”Språket och kulturmötet viktigast”

Örjan Skogar, överläkare i geriatrik, har varit en av föreläsarna och då använt sig av Metodikums utrustning och kompetens:

– Vi har jobbat med bland annat HLR, faktadokument, katetersättning och liknande. Men det är språket och kulturmötet som är det viktiga och det har gjort undervisningen spännande. Fantastiskt trevliga människor, där en del har lättare för svenska, andra behöver mer träning.

George Jejy är allmänläkare från norra Syrien med 15 års erfarenhet, Iryna Goriot är narkosläkare från Vitryssland. De hoppas båda att ”Vägen till legitimation” ska hjälpa dem att få ett arbete inom sitt yrke i Sverige. Men språket är nyckeln.

– Jag läser just nu svenska som andraspråk, steg 3, sedan ska jag försöka hitta plats för en provanställning sex månader någonstans, säger George som också hört sig för om sommarjobb.

Det är nu fyra år sedan han lämnade Syrien, fyra långa år utan att få arbeta i sitt yrke.

– Det är svårt att hitta ett jobb, och det är också svårt med svenska, tycker han.

För Iryna handlar det även om Socialstyrelsens kunskapsprov innan hon kan söka läkartjänster i Sverige.

”Vill fortsätta som specialistläkare”

– Jag vill gärna fortsätta som specialistläkare i Sverige. Nu hoppas jag komma in på en introduktionsutbildning för utländska läkare i Linköping, säger hon.

De konstaterar alla tre att de trivs bra i Jönköping.

– Vi stannar gärna här, men allt hänger på om vi kan hitta något jobb, säger de.

I dagsläget finns ingen ytterligare kurs ”Vägen till legitimation” planerad.

– Men vi har fått till en väldigt bra samverkan mellan Arbetsförmedling, Jönköping University och Folkuniversitetet, som vi nu kommer att fortsätta med. Vi är också väldigt nöjda med hur deltagarna har genomfört den här utbildningen, kommenterar Agneta Björck, HR-konsult i Region Jönköpings län och projektledare.

Extratjänster kan bli nästa steg

Region Jönköpings län håller just nu också på att skapa ett 20-tal så kallade extratjänster, tjänster som offentliga arbetsgivare kan arrangera för människor som står långt från arbetsmarknaden. Målsättningen är att en del av kursdeltagarna på det här sättet skulle kunna få en ingång och språkträning som i förlängningen kan leda till en tjänst inom sin profession.

– Så vi hoppas nu att regionens olika verksamhetsområden inventerar vilka extratjänster som är möjliga, och är positiva till att ta emot utrikesfödda som har en sjukvårdsutbildning, säger Agneta Björck.

Läs mer:

Stöd på vägen mot svensk legitimation