Jönköpingsmodell behandlar tandvårdsrädsla

Tandläkare i ett undersökningsrum
”The Jönköping Dental Fear Coping Model” som sjukhustandläkare Carl-Otto Brahm har varit med och utvecklat och utvärderat, ringar snabbt in vad tandvårdsrädslan består av och ger möjlighet till skräddarsydd behandling av rädslan, vilket kan ge vinster för patienter med tandvårdsrädsla. Foto: Mikael Bergström

Omkring tjugo procent av befolkningen har någon grad av tandvårdsrädsla. För dem och alla andra som känner obehag inför tandläkarbesöket finns nu en behandlingsmodell som har utvecklats och utvärderats av sjukhustandläkare Carl-Otto Brahm på käkkirurgiska kliniken i Jönköping tillsammans med en forskargrupp i Göteborg.

 ”The Jönköping Dental Fear Coping Model ,(DFCM) kan användas på alla vuxna patienter i allmäntandvården, oavsedd grad av tandvårdsrädsla, troligen också på barn.

– Detta är resultatet av flera olika modeller som vi har plockat ihop, säger Carl-Otto Brahm, sjukhustandläkare vid käkkirurgiska kliniken i Jönköping.  Bland annat Seattle-systemet, ett kliniskt verktyg som delar in tandvårdsrädsla i fyra grupper, beroende på vad man är rädd för. Som borr eller spruta, generaliserad ångest eller oro, rädsla för att exempelvis kvävas eller svimma, eller att man misstror tandvårdspersonalen på olika sätt. Till DFCM har vi lagt till gruppen som inte är tandvårdsrädd, eftersom det också handlar om att förebygga rädsla.

Angelägen grupp att behandla

Carl-Otto Brahm började med sin forskning om tandvårdsrädsla hösten 2010.

– Våra kollegor i Folktandvården uppmärksammade oss på att något behöver göras för att hjälpa de tandvårdsrädda patienterna. Tandvårdsrädsla kan skapa stora problem. Oregelbunden kontakt med tandvården kan leda till att tänderna försämras, att man skäms och skuldbelägger sig för att man inte klarar av att gå till tandvården, och att självkänslan minskar. Det blir med tiden en ond cirkel. För patienten innebär det ett lidande, och för tandvården och samhället i stort är det en patientgrupp som tar stora resurser i anspråk, därför kändes det angeläget att titta på detta, säger Carl-Otto Brahm.

Genom ett webbaserat frågeformulär får patienten inför sitt tandvårdsbesök svara på en rad frågor. Svaren hjälper tandvårdens personal att ringa in vilken sorts rädsla patienten har, vilka erfarenheter av och förväntningar på tandvården, och vilka behov patienten har, vilket ger möjlighet till en skräddarsydd förberedande behandling. Är det till exempel rädsla för borr eller spruta, handlar det om att behandla rädslan genom exponering, i kombination med avslappningsövningar.

”Känna sig sedd och hörd”

– Det handlar om att få till en tvåvägskommunikation så att patienten känner sig sedd och hörd – och delaktig i behandlingen, säger Carl-Otto Brahm.

I studien har nästan 1500 patienter vid fyra allmäntandvårdskliniker fått pröva Jönköpingsmodellen. Resultatet har varit gott.

– De patienter som kom för behandling, som att laga eller dra ut en tand, rapporterade minskning av smärta, obehag och spänning när metoden användes, något som vi är glada för, säger Carl-Otto Brahm.

Inom allmäntandvården diskuteras nu ett införande av Jönköpingsmodellen.

”Ger folkhälsovinster”

– Det finns många vinster med att införa DFCM för att hantera situationer som upplevs stressande för både medarbetare och patienter. Målsättningen  är att minska förekomsten av tandvårdsrädsla, och att arbeta förebyggande så att tandvårdsrädsla inte uppstår. Extremt tandvårdsrädda patienter har ofta fler sjukskrivningsdagar än andra, tar mer läkemedel och drabbas av fler psykosociala konsekvenser. Så detta kan ge stora folkhälsovinster, säger Carl-Otto Brahm.

Läs mer:

Jönköpingsmodell behandlar tandvårdsrädsla

 

Fotnot:
Carl-Otto Brahm har varit inskriven vid Göteborgs Universitet och disputerade 16 mars 2018 på sin avhandling med titeln ”The fearful patient in routine dental care”.