Teater blir nyckeln till svenska samhället

Bild på Muhamad Nizar Alhambo, Abdulhadi Akkad, Rita Janbossian och Hakim Aldibo som är nyanlända och spelar i Romeo & Julia på Smålands Musik&Teater.
De är nyanlända i Sverige från Syrien och har teater som ett gemensamt och stort intresse. Sommaren 2016 spelade de i ”På Flykt” i Munksjön. Nu är Muhamad Nizar Alhambo, Abdulhadi Akkad, Rita Janbossian och Hakim Aldibo med i Romeo & Julia på Smålands Musik&Teater, och ser teatern som en viktig nyckel för att utveckla språket och integreras i samhället. Foto: Johan W Avby
Bild på Muhamad Nizar Alhambo, Abdulhadi Akkad, Rita Janbossian och Hakim Aldibo som är nyanlända och spelar i Romeo & Julia på Smålands Musik&Teater.Projektet ”På flykt, tänk dig att Munksjön är Medelhavet” genomfördes av Teaterstickorna sommaren 2016 med bidrag från Region Jönköpings län. Regissör Eva Edevik och koreograf Mazen Gabro Mourad iscensatte hur det är att vara på flykt över Medelhavet.

De har kommit till Sverige från Aleppo i Syrien under de senaste två åren. Teater har blivit nyckeln för dem till det svenska språket och samhället. De fyra ingår nu i den tjugo personer stora ensemble som spelar Shakespeares klassiska drama Romeo & Julia på Smålands Musik och Teater.

– Jag tror att teater kan skicka budskap till alla människor och berätta om olika kulturer. Jag tror mycket på att teater och konst kan betyda något för människors moral och etik. Jag är jätteglad att vi får hjälp att integrera oss i Sverige och komma in i samhället, säger Mohamad Nizar Alhambo.

För Smålands Musik & Teater är det ett lite annorlunda grepp att ha med amatörskådespelare i en pjäs, personer som dessutom är nyanlända i Sverige.

”Få in olika färger och tonspråk”

– I samtalen med regissören Stefan Marling kom vi tidigt fram till att vi ville göra en föreställning som kommunicerade med publiken och som var lätt att ta till sig, säger Staffan Aspegren, konstnärlig chef teater. Vi ville ha in olika färger, tonspråk och dialekter i föreställningen, precis så som livet är och bestämde oss för att i ensemblen ha med amatörer som bor här.

 Samtidigt oroade sig Staffan Aspegren och Smålands Musik & Teater för att teatern som institution ibland lever ganska isolerat.

– Jag visste att projektet ”På Flykt” hade ägt rum och jag fick fram några namn på deltagarna. Vi måste ju stå för att vi vill ha människor på scen med olika historier att berätta. Vi hade audition, och då blev det en grupp amatörer, bland annat de här fyra från ”På Flykt”.

”Shakespear behöver många röster”

Uppdraget till produktionsteamet och regissören var ganska tydligt, menar Staffan Aspegren:

– Allt vi gör utgår ifrån pjäsen och dess behov, och Shakespeare har alltid behov av många röster. Nu kan vi konstatera att de amatörer och barn som är med tillför väldigt mycket i arbetsglädje. Dessutom behöver vi människor som Rita som sjunger slutsången, eller Hakim som sjunker begravningssången. Fler röster för konsten helt enkelt. Vi behöver influenser eftersom vi är ett så litet språk.

Flera av deltagarna från Syrien har spelat en del teater tidigare, både i Syrien och i Sverige. Att få delta i Romeo & Julia är viktigt för dem.

”Viktig del av livet”

– Det är en mycket viktig del av livet att få spela teater, säger Mohamad Nizar Alhambo.  Konst och kultur hjälper oss att förstå livet. I den här pjäsen blandas många kulturer och idéer till en skönhet. Romeo & Julia är en tidlös berättelse som har mycket att säga oss även idag. Staffan, Stefan och de övriga har lång erfarenhet och stora visioner och jag har lärt mig mycket av dem. Vi har också blivit som en enda stor familj och jag är mycket stolt över att få arbeta med dem.

– Teater är en väldigt demokratisk arbetsplats, säger Staffan Aspegren. Alla behövs och alla bitarna är viktiga när man lägger detta pussel. Även om vi har en skyldighet att arbeta med integration, så ska man inte glömma att vi också behöver lära oss något. Alla möten med andra människor lär man sig något av. Det gäller bara att hitta de sammanhang med jämlika lägen där vi kan mötas.

Abdulhadi Akkad läste ekonomi i Aleppo och arbetade sedan som säljare av bland annat kläder och livsmedel. Men hans stora intresse har alltid varit teater, vilket han spelade en del under utbildningen.

”Är tacksam för möjligheten”

– Min pappa sa att om jag klarade ekonomistudierna i Aleppo kanske jag fick åka till Damaskus för att studera teater. Men jag började jobba och sedan kom kriget. Så jag är så tacksam nu för att få den här möjligheten. Det hjälper mig mycket.

Teater har dessutom blivit en viktig nyckel till svenska språket. De konstaterar att de lär sig mycket och får stor hjälp av de övriga i ensemblen med språket.

– De har utvecklat språket mycket. I början pratade vi engelska och lite svenska, men nu har det hänt mycket med deras svenska, säger regiassistent Henrik Ydreborg.

Nu njuter de av de cirka 20 föreställningar som de spelar fram till 17 mars, och hoppas förstås att detta ska bli en väg in till fortsatt scenkonst för dem.

– Detta är jättekul. Första gången är det svårt. Men nu när vi alla spelar tillsammans är det som när fåglarna flyger, säger Mohamad Nizar Alhambo.

MIKAEL BERGSTRÖM