Samarbete mellan tandvård och sjukvård ger barn med funktionsnedsättning bättre förutsättningar till en bra munhälsa
Att behålla en god munhälsa är viktigt för alla, men för barn med funktionsnedsättning kan det vara speciellt viktigt. Enligt en ny studie är det avgörande i vilket land man bor i och hur tandvården där är organiserad.
Specialisttandläkare Johanna Norderyd vid Odontologiska Institutionen har undersökt biopsykosociala faktorer (biologiska, psykologiska och sociala faktorer) och deras förhållande till munhälsa och specialisttandvård för barn med funktionsnedsättning, i Sverige och internationellt.
– Jag har upplevt att det saknas ett bredare sätt att beskriva den här gruppen av barn, som i Sverige utgör patienter med god munhälsa, men som behöver ett särskilt tandvårdsomhändertagande, berättar Johanna Norderyd. Det biopsykosociala perspektivet är inte så vanligt inom odontologisk forskning och det här är en modell för hur det kan se ut.
Ett barns intellektuella funktion och förmåga att samarbeta till tandvård kan påverka på vilket sätt tandvården utförs. Att som vårdgivare veta ett barns medicinska diagnos för att förstå orsaker, leta kunskap om specifika symptom och bedöma hur framtiden kommer att se ut är viktigt.
- Den kunskapen ger oss emellertid inte tillräcklig med information om hur barnet kommer att fungera i kontakten med tandvården, säger Johanna Norderyd.
Det finns ett behov av att komplettera med information om hur barnet fungerar i olika situationer.
Tidig remiss gynnar munhälsan
Johanna Norderyds avhandling ”A biopsychosocial approach to functioning, oral health and specialist dental health care in children with disabilities – Swedish and international perspectives” visar att den medicinska diagnosen inte kan relateras till oral hälsa eller barnets fungerande i tandvårdssituationen. Men studien visar att en tidig remiss till specialisttandvård kan vara gynnsamt för munhälsan hos barn med funktionsnedsättningar.
Studien visar även att det är avgörande i vilket land man bor i och hur tandvården där är organiserad. Barnen från de andra länderna (Argentina, Frankrike och Irland) hade betydligt mer karies än barnen från Sverige.
– Jag såg också att i de andra länderna hade man bland annat mindre tillgång till narkostandvård och mindre stöd från samhället i övrigt, berättar Johanna Norderyd.
Tandbehandling och medicinsk behandling i samordning
Barnets fungerande har en betydande inverkan på beslutet om barnet ska sövas för tandbehandling eller inte.
Enligt studien var tandbehandling under narkos mycket vanligt i den svenska gruppen och i de flesta fall var tandbehandlingen och annan medicinsk vårdbehandling samordnade vid samma narkostillfälle.
En slutsats som Johanna Norderyd drar av detta resultat är att samordning av medicinsk behandling med behandling av tandvård vid samma sövningstillfälle är ett bra sätt att använda resurser, både för individ och samhälle.
– Tillgången till tandbehandling under narkos är viktig för att kunna erbjuda barn med omfattande funktionsnedsättningar samma möjligheter till tandvård och munhälsa som andra barn, säger Johanna Norderyd.